Trelleborg

Tryggare med mobilt larm

Anderslöv
Kjell Nilsson, Birgit Lundberg och Solveig Karlsson har alla fått prova mobila trygghetslarm som fungerar utomhus i Anderslöv. De är nöjda och menar att larmet gör att de känner sig tryggare när de är ute och går.
Foto:
Larmet som är ingår i försöksprojektet är en förenklad mobiltelefon med larmknapp på baksidan.
Foto:

Mobila trygghetslarm har gjort tillvaron tryggare för försöksgruppen i Anderslöv. Nu hoppas de att projektet blir permanent.

Artikeln publicerades 7 maj 2016.

Tio boende på Mörten i Anderslöv har tillsammans med en grupp om 15 besökare på Gröningen varit med i det pilotprojekt som skapats för att ta reda på om mobila trygghetslarm skulle kunna vara något för Trelleborgs kommun.

– Jag upplever att förr kunde de gå ut och vara lite oroliga för att något skulle hända. Men nu kan de slappna av lite mer, konstaterar Pia Fredriksson, servicevärdinna på Mörtens serviceboende.

Astrid Lundin, som är en av dem som har fått ett mobilt trygghetslarm, har alltid med sig sitt larm när hon går och handlar.

– Jag tycker att det är en trygghet när man går ut, säger hon.

Ett tryck på larmknappen leder till samma larmcentral som tar emot larm från vanliga trygghetslarm. Skillnaden är att de via GPS kan se var den som larmar befinner sig och då skicka en hemtjänstpatrull eller ambulans till den platsen. Än så länge fungerar det dock bara inom Anderslöv.

– Vi har än så länge avgränsat det geografiskt till Anderslövs tätort. Vi försöker ta reda på hur det skulle kunna se ut om vi inför det överallt och om vår organisation skulle klara det. Det ställer större krav på kommunen och kommunens organisation, säger Mikael Karlsson, projektledare för välfärdsteknologi på socialförvaltningen.

Kjell Nilsson, som också är med i pilotprojektet, tycker att larmet fungerat allt bättre, även om ingen av dem på Mörten än så länge behövt larma i skarpt läge. Under försökstiden har de i stället blivit ombedda att provlarma ofta för att se att det fungerar som det ska.

– Någon svarar och säger ens namn. Då ska vi fråga om de kan se var vi befinner oss. I början var det lite dåligt, men det har blivit bättre, säger han.

Solveig Karlsson hade stora problem med sitt första larm, men efter att hon fått det utbytt har det fungerat perfekt. Hon visar med ett tryck på larmknappen på baksidan av den förenklade mobiltelefonen hur det fungerar. Efter en liten stunds väntan hörs en röst som säger "hej Solveig".

– Kan du se var jag befinner mig? undrar Solveig och får då svaret ”Fiskaregatan 1”, vilket är rätt.

Solveig är också nöjd med det mobila larmet, men hon hade gärna sett att området för där hon kan få hjälp blir större.

– Jag har hund och går gärna lite längre rundor, säger hon.

Deltagarna i försöksprojektet är överens, de vill gärna ha kvar sina mobila trygghetslarm.

– Om de tar bort dem? Då hade tryggheten gått förlorad. Man känner sig säkrare med det, konstaterar Astrid Lundin.