Harmonisk stämning i välkomponerad grupp

Ingen av ungdomarna i SkåneFolk Youth Ensemble tittar upp då jag med block och penna i hand kommer för att träffa dem. Min närvaro passerar obemärkt. De är helt koncentrerade på sina instrument. Samlade kring musikläraren Pär Moberg spelar de som i trans. Från hjärtat med hela kroppen. Studsar och rör sig i takt till musiken. Glada toner ekar i Torpalängan och från ett annat rum hörs dunsar och hopp. Det kanske beror på musiken, men entusiasmen och stämningen i lokalerna är smittsam. Det känns i varje cell att det är en plats som badar i lycka. Livsglädje. Jag passerar hallen där frukost- och duschscheman är upptejpade. Öppnar en dörr och möts av fokuserade och dansande ungdomar. Deltagarna i de två grupperna har på två veckor satt ihop en föreställning som de sedan midsommar har turnerat med.

Pär Moberg, till vardags musiklärare vid Musikhögskolan i Malmö och en av tre initiativtagare till ensemblen, tar saxofonen från munnen och säger till sina elever att ta en paus. De tar med sig instrumenten och springer ut på gården. Där fortsätter de att spela. Skrattande och skämtande sinsemellan.

Du har en väldigt speciell stil när du lär ut, alla verkar så lyckliga då ni spelar, hur lyckas du?

– Det handlar om ett förhållningssätt till musik. Allt lärs ut på gehör. Dessutom måste man så klart entusiasmera, annars är det svårt att få dem att gilla något som man själv inte visar att man tycker om. Närvaron är viktig.

Deltagarna i ensemblen är anställda av sina hemkommuner som sommararbetare. Pär Mobergs ambition har varit att få med ungdomar från så många olika delar av Skåne som möjligt. De sökande har presenterat referenser och ett kriterium har varit att ha förkunskaper i musik eller dans. Men inte i folkmusik eller folkdans nödvändigtvis. De olika musikaliska bakgrunderna deltagarna representerar speglas också i föreställningen.

Tanken var att intäkterna från uppvisningarna delvis skulle finansiera projektet. Eftersom det inte funnits något tidigare material att presentera och locka betalande besökare med, har det varit svårt att sälja föreställningarna.

– Förhoppningsvis blir det bättre nästa år. Och publiken som sett oss uppträda har varit väldigt positivt inställd. Jag hoppas verkligen att det här kan bli ett årligen återkommande projekt.

Inför avslutningen på fredag känner Pär Moberg ingen nervositet. Läraktigheten och musikaliteten bland deltagarna har varit över förväntan. Det har gått lättare än vad han trodde att sätta ihop föreställningen. Det han är mest nöjd med är ändå sammanhållningen i gruppen.

Jag lämnar Torpalängan och ungdomarna med ett leende på läpparna och en slinga ur en glad melodi ringande i huvudet.