Trelleborg

Skabernäs satsar på landets största lammproduktion

När Jonas Gustavsson visslar så rundar vallhunden flocken med får och lamm. Sedan driver hunden flocken lugnt och kontrollerat mot honom. Flocken är en del av det som ska bli landets största uppfödning av lamm i en ny satsning på Skabernäs, sammanslagningen av Skabersjö gods och Näsbyholms fideikommiss.

Trelleborg
Flocken består av korsningsdjur finull/Dorset. På andra marker går Texelfår eller korsningar med Texel. Fördelen är att lamm föds både i maj och i september. Texelfåren lammar i maj medan Dorsetkorsningarna gör det i september.

- Målet är att komma nära två födda lamm per tacka och år, säger Jonas Gustavsson. Finull/Dorset-korsningen ger drygt två lamm medan Texel ger något färre.

Det var när Skabernäs gjorde en översyn över oanvända resurser på de två godsen som man kom fram till att lammproduktion kunde vara intressant.

- Vi har omkring 400 hektar betesmark och stora stallbyggnader, berättar Martin Rosenmejer, vd på Skabernäs. Bland annat fanns Nordeuropas största mjölkbesättning tidigare på Näsbyholm. Vi tittade på gris och nöt men det krävde för stora investeringar.

Tidigare arrenderade Jonas Gustavsson bete för sina egna 300 får på Skabersjö och Näsbyholm. Han hade tidigare arbetat som fårherde i England och influerats där. Skabernäs har nu övertagit hans flock på 300 djur och själv är han anställd för att ansvara för lammproduktionen. I stort sett alla tackorna har köpts in i Skåne och en mindre del i Blekinge.

- Det finns många bra besättningar i Skåne, säger Jonas Gustavsson som har fem vallhundar till sin hjälp.

Tackorna betäcks av 16 baggar, som ska bli 24. De flesta baggar klarar av att betäcka ett femtiotal tackor och ett ojämnt antal släpps alltid in till tackorna. Då kan åtminstone en betjäna tackorna medan de andra konkurrerar parvis. Varje bagge bär en färgkrita i en sele och när tackan betäcks får hon en färgfläck bak på ryggen. Var tionde dag byts färgen så det blir enkelt att läsa av när de enskilda tackorna ska lamma.

- Normalt klarar de av att lamma själv, säger Jonas Gustavsson. Är de ute kan de gå undan men inomhus går de mer eller mindre på varandra och stjäler lamm från varann.

Han använder sig av en enkel teknik för att få tackorna att lamma på dagtid. De utfordras omkring klockan nio och då lammar de mellan klockan tio och tolv. Detta lär sig fåren. Genom att använda sig av fårens naturliga beteenden sparar Jonas Gustavsson mycket arbete. Lammen lär sig av tackorna vilka växter som går att äta, var växterna finns, vem man kan lita på, vilka grindar de ska gå in genom.

Om en besättning behöver slaktas ut, till exempel på grund av mul- och klövsjuka, så måste den nya flocken läras upp igen.

- När vi får hit en ny flock så är de nervösa och går i en stor klump, berättar Jonas Gustavsson. Men de slappnar av så småningom. I början kräver en ny flock mycket koll. De måste vänja sig vid den nya miljön.

Skabernäs producerar en hel del av grovfodret själv. Gräsfrövallar och rens från spannmålsproduktionen kompletterar naturbetet.

Enligt de svenska reglerna ska fåren stallas in senast den 31 oktober och får inte släppas på bete förrän den 1 maj.

Detta påverkar djurhälsan liksom kostnaderna. Den danska utesäsongen, med ett klimat som är samma som Skåne, är betydligt längre.

- I Skottland går djuren ute hela året, säger Jonas Gustavsson. Hur ska vi kunna konkurrera på lika villkor när vi har Europas lägsta lammpris och högsta kostnader?

Lammen slaktas i Skåne, Blekinge eller på Själland där det finns ett antal mindre slakterier. Dessutom brukar de danska priserna ofta ligga upp till tio kronor över de svenska.

- Olika lammraser smakar olika. Smakmässigt och prismässigt är det bättre med köttraser, säger Jonas Gustavsson. Vi vill ha fram ett lamm med förhållandevis mild smak. Vi har också pratat om att skapa vårt eget varumärke där konsumenterna vet att de får en viss typ av lamm.



Christer Hansson