Trelleborg

Rester väcker minnen om brukets storhetstid

Trelleborg Artikeln publicerades

Minnesbergs tegelbruk fyller 118 år i år. Tillverkningen slutade för 13 år sedan men fortfarande finns där gott om rester och minnen från brukets guldålder. TA har gått in i bruket för att se vad som finns kvar.

Den som kommer till Minnesberg för första gången upptäcker snabbt en likformighet i byns hus. Det är svårt att finna ett enda trähus. Det är faktiskt svårt att hitta ett hus som består av någonting annat än tegel.

Och konstigt vore det annars. Tegelbruket som har funnits i byn sedan 1888 har varit dess nerv och hjärta på samma gång. Det mesta i byn har kretsat kring brukets verksamhet.

Det vet inte minst Hans Magnusson. Redan 1944 började han, som trettonåring, på bruket och arbetade där ända tills nedläggningen 1993. Då hade han hunnit vara tegelmästare i ungefär 30 år.

– Här har man gått många gånger, säger Hans Magnusson med ett skratt när han visar vägen uppför trappan till det som först var tegelbrukets matsal men sedermera blev kontor.

– Alla ungar här i byn jobbade här på något sätt med att stapla pallar eller trilla tegel. Typiska pågajobb. Vi från Minnesberg betraktades som miljonärer, berättar han. Tegelbrukets storhetstid startade strax före andra världskriget, då ungefär 135 arbetare jobbade på bruket. På den tiden var bruket störst i Sverige. Arbetet var hårt men efter hand gjorde automatiseringen det lättare.

Hans Magnusson berättade att en ny form av truck, en travers, togs fram som gick på räls och hade en vridbar skiva.

Trucken var unik på den tiden. Den drevs av el, kunde skötas av en enda arbetare och experimenterades fram samtidigt som den stora torkladan uppfördes på området 1945.

Det gigantiska trähuset mäter ungefär hundra meter i längd i tre våningar och rymmer 500000 tegelstenar. I dag är det enda spåret av tegelstenarna tjocka lager av gult tegeldamm som samlats på de övergivna stapelhyllorna där stenarna torkades.

– Det här var Europas största torklada när den byggdes. Men den blev omodern relativt snabbt, säger Hans Magnusson och fortsätter mot nästa jättebyggnad där den gamla ugnen en gång stod.

Tegel bränns i temperaturer mellan 900 och 1200 grader. Men hettan utanför ugnen var inte outhärdlig enligt Hans Magnusson, som menar att det handlade om att vänja sig och att det gick att skydda sig.

– Man klädde på sig mer när man jobbade här än om det var frost ute, skrattar han.

Det enda som finns kvar nu är fundamentet till den gigantiska skorstenen som blickar ut över Minnesberg med sina 52 meter. En gång i tiden mätte den hela 73 meter, men bit för bit har den monterats ned till nuvarande höjd.

Senaste gången det hände var i början av 1990-talet efter ett ordentligt åskväder. En blixt slog ned i skorstenens åskledare och enligt mannen som hade nattskiftet den natten syntes en röd flamma röra sig ned skorstenen.

– En bit på fem gånger fem meter hade lossnat från skorstenen och brakat rakt genom taket, berättar Hans Magnusson och pekar på en bit av taket som bär spår av reparation.

– Sen plockade man ned en bit av skorstenen i stället för att bygga upp den, fortsätter han. Vi går vidare in i den lokal där den nyare automatugnen stod fram till brukets nedläggning och ett nytt längdrekord sätts åter.

En 120 meter lång hall, där alla ord ekar spöklikt, som i dag är i stort sett tom.

Märken i väggen markerar var ugnen en gång bredde ut sig. Många minnen dyker upp när Hans Magnusson går in i byggnaden. Han berättar om hur det brukade gå till när folk kom på studiebesök.

– Då blev det cirkus. Alla tog på sig slipsar och sprang med skottkärrorna och gjorde så här, säger Hans Magnusson gör en gest som att han tar av sig mössan som hälsning.

Det var en balansakt eftersom skottkärrorna var tungt lastade med 90 tegelstenar som vägde tre och ett halvt kilo vardera.

Slutet på brukets historia kom hastigt men inte helt oväntat. Enligt Hans Magnusson deklarerades det kort före nedläggningen att tegelbruket inte var i farozonen. Bara en vecka efter kom beskedet. Bruket skulle läggas ned omedelbart.

Industrin är ett minn blott men likformigheten i byggnadsmaterialet i Minnesbergs bostadshus påminner fortfarande om storhetstiden. Men hur skulle det gå om någon plötsligt fick för sig att bygga en villa av trä mitt i byn?

– Det skulle nog gå. Folk skulle tycka att det var konstigt men inte bry sig så mycket, tror Hans Magnusson. Det pågår fortfarande en viss verksamhet i tegelbruket som nu främst används som lagerutrymme. För några år sedan ville ägaren Minnesberg AB ge plats för ett köpcentrum i de stora byggnaderna. Projektet stoppades dock av Svedala kommun som trodde att konkurrensen mot den lokala handeln skulle bli för stor,

– Men vi har inte givit upp de planerna, säger en av ägarna Lars-Göran Alm.

Minnesberg AB har rustat upp lokalerna som mäter 14000 kvadratmeter. Lars-Göran Alm betonar dock att man även i framtiden kommer att vara noga med att bevara industriminnet även om man vill bygga ut en del.

– Vi vill bevara identiteten, den är charmig, säger Lars-Göran Alm.



Paul Torstensson

0410-54558

paul.torstensson@allehandasyd.se


Minnesberg