Ökad risk med öppet nät
Med den nya Ipred-lagen, som trädde i kraft på onsdagen, har film- och musikbolag fått större rätt att efterforska från vilken adress på internet en olaglig nedladdning har skett. Men om man snyltar på en annans bredband går det att slippa undan – och låta grannen riskera att få stå för ditt lagbrott.
En bärbar dator med ett vanligt trådlöst nätverkskort och vanlig, laglig programvara. Med den utrustningen i bilen begav sig TA:s reporter ut i Trelleborg.
Snålsurfning i sig är inget lagbrott så länge man inte knäcker krypteringar eller gör sig skyldig till brott väl ute på nätet.
Första anhalt: Hallasvängen. Teknikovana boende här kanske, för i kontrollfönstret på datorn är det blankt. Ingen trådlös bredbandsdelare i närheten att ansluta sig till.
Men när bilen rullar tillbaka ut mot Tommarpsvägen kommer rad efter rad med anslutningar. De flesta är skyddade med lösenord. Men plötsligt dyker den första öppna bredbandsdelaren upp på skärmen.
– Det är vanligt att man har det öppet. Ofta beror det nog på okunskap. Folk vet inte hur de ska ställa in sina system. Och oftast så är systemen inställda på att vara okrypterade när man köper dem, säger frilansjournalisten Fredrik Olsson, som skrivit två böcker om säkerhet i trådlösa nätverk.
Turen fortsätter i villaområdet på Västervångsvägen, upp mot Danska vägen på Flinthög och ner till Norregatan. Mängder med trådlösa internetanslutningar.
En del har bemödat sig med att byta namn på anslutningen till något personligt som "familjen_svensson". Men att skydda anslutningen ser de ut att ha missat. Ett generöst sätt att dela med sig. Men från och med i går en ökad risk att få stå för någon annans lagbrott.
– Om det nu blir fler utredningar kring olagliga hemladdningar så kan Ipred absolut att få konsekvensen att fler personer blir misstänkliggjorda, säger Fredrik Olsson. Ipred-lagen innebär att film- och musikbolag och andra rättighetsinnehavare har större möjligheter att ingripa mot olaglig fildelning.
Rättighetsinnehavaren måste vända sig till domstol. Om domstolen beslutar att det finns sannolika skäl för att olaglig nedladdning skett måste internetleverantören lämna ut den ip-adress varifrån den olagliga fildelningen ska ha skett.
Rättighetsinnehavaren kan då stämma personen som äger abonnemanget till ip-adressen.
Källa: Riksdagen
