Annons

Miljöingenjören svarar

Johan Pettersson är miljöingenjör på Trelleborgs kommun och handlägger vindkraftsärenden när det gäller bland annat buller och skuggor.
Trelleborg • Publicerad 29 juni 2013
Foto: 

Om skuggning:

På vilket sätt är skuggningen en störning?

Annons

– Man reagerar på det. Det känns onaturligt, det är en dov och hotfull känsla man får.

Finns det belägg för att det är skadligt för hälsan?

– Bra fråga, det vet jag inte men det har ju en påverkan på hur man mår. Jag tror att det upplevs som störande. Det är en onaturlig skugga eftersom den rör sig.

Var går gränsen?

– De allmänna råden säger att en sådan störning är acceptabel upp till åtta timmar per år och högst 30 minuter per dag. Vi är tillsynsmyndighet och vi kan välja att följa dem eller inte. Men rättspraxis har blivit det. Man tittar också på vad det är för yta som drabbas av skuggan. Beräkningarna görs på ytor på fem gånger fem meter. Men vi har i våra beslut sagt att vi vill ha större områden. I våra beslut har vi föreskrivit upp till 32 gånger 32 meter. Det är inte så väldigt stora tider som det skiljer på detta. Så det är inte en orimlig sak för vindkraftsägaren att uppfylla.

Vad händer om det är mer skuggningar?

– Då får de vidta åtgärder, som att stoppa verket. Då blir det mer en vanlig stilla skugga. Men detta är något som är svårt att hålla koll på. Att det får vara högst 30 minuter. Det krävs en dator som måste sitta på vindkraftverket.

Hur utförs tillsynen?

– Vi kan ställa frågor till verksamhetsutövaren så ska de redovisa svaren. Vi stödjer oss på miljöbalken och det gäller alla verksamheter att man gör så. Men det finns möjligheter att tillsynsmyndigheten gör mätningar på verksamhetsutövarens bekostnad.

Johan Pettersson ser helst att skuggningarna sätts till noll när nya vindkraftverk ska uppföras.

Annons

– Det är lättare för de boende att veta om de drabbas eller inte och det är lättare att kontrollera. Det handlar inte om så stora ekonomiska bortfall. Men risken finns ändå att om det överklagas så blir det ändå rättspraxis. Men det är vad jag förordar.

Om buller:

Hur beräknar man bullret?

– Ljudnivån får man räkna på. Det handlar om hur bullret klingar av när det sprider sig. I dag pratar man om 40 dBA som en störningsnivå som man får acceptera. Det motsvarar det som gäller för externt industribuller nattetid vid bostäder. Men jag kan tycka att det är ett större steg att få bullret i ett i övrigt lantbrukstyst område än i en stad. Därför har jag försökt sänka detta så att den upplevda ljudnivån ska halveras. Tre dBA lägre motsvarar en halverad nivå på det upplevda bullret.

Hur påverkar buller människor?

– Bullret är också något som är stressande och kan störa människor. Dessutom har många valt att flytta ut på landsbygden för att få det tystare. Här är ett område där det lätt blir en konflikt.

Varför mäter man inte hur mycket verket bullrar?

– Det är svårt att mäta buller rätt. Därför rekommenderar man att göra beräkningar av bullret i stället.

Om synpunkter:

Vilka är de vanligaste synpunkterna från berörda?

– Först och främst är det att landskapsbilden påverkas. Sedan handlar det ofta om natur och om risken för buller. Men i stort kan man säga att man är rädd för en förändring och man är orolig för att bli störd.

Louise Löfgren
Jenny Isaksson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons