LSS-dom tolkas på olika sätt
Fredrik Palmgren är myndighetschef för Individ och familjeomsorgen i Svedala. Han menar att domen som Högsta förvaltningsdomstolen avkunnade i februari inte påverkar hur LSS-handläggarna i Svedala avgör personkrets-tillhörighet. Därför får den heller inte effekt på vilka som kan ansöka om assistans med stöd i lagen.
– Domen gör ingen skillnad utan känns mest som ett jaha. Den säger bara att vi ska följa lagen och det har vi gjort även tidigare, säger Fredrik Palmgren.
Domen betonar att alla fyra kriterier i lagen måste vara uppfyllda för att en person ska klassas till en personkrets och därmed få sitt assistansbehov prövat enligt LSS. Personens funktionsnedsättning ska vara omfattande, varaktig, orsaka betydande svårigheter i vardagen och inte bero på normalt åldrande.
Kan domen innebära att personer som haft assistanstimmar förlorar dem när besluten omprövas?
– Nej, det kan jag inte tänka mig. Har man varit med om en olycka och sen blir bättre genom rehabilitering och får ett mindre hjälpbehov kan assistanstimmarna påverkas. Men det har inte med domen att göra.
Roger Eriksson är enhetschef för individuell myndighetsutövning, IMU i Vellinge. Han säger att enheten kontinuerligt uppdateras med vägledande domar för att avgöra om någon hör till LSS-lagens personkretsar.
– Jag känner inte till den specifika domen. Men vi abonnerar på tjänster som gör att vi får alla vägledande domar så att handläggarna kan använda informationen i sitt arbete, säger han.
