Trelleborg

Läget allt mer akut för Beddinges stränder

Beddingestrand ,
De senaste två veckorna har havet tagit stora tuggor på tre till fem meter av strandklitterna i Beddingestrand. Klitterna i sin tur skyddar bebyggelsen.
Foto: Tomas Nyberg
De senaste två veckorna har havet tagit stora tuggor på tre till fem meter av strandklitterna i Beddingestrand. Klitterna i sin tur skyddar bebyggelsen.

De senaste veckornas stormar och blåst har tagit fyra-fem meter av de skyddande klitterna i Beddingestrand. Gammal kulturbebyggelse från 1600-talet är hotad, menar Beddinge Strandskyddsförening som på tisdagen bjöd in till inspektion av erosionen.

Den asfalterade Sjövägen längs havet i västra Beddingestrand får allt mer karaktären av strandpromenad. Tittar man nerför slänten söderut ser man att havet inte bara kommit oroväckande nära; det har dessutom fraktat bort stora lass av det morängrus som skiljer vägen från vattnet.

Det är inte material som återkommer av sig själv, i havsströmmarnas eviga cirkulation av sand.

– Läget har definitivt blivit värre med de senaste veckornas storm och blåst, säger Per-Anders Bengtsson, ordförande i Beddinge Strandskyddsförening, som på tisdagen vallade representanter för bland annat Lunds Tekniska Högskola, Region Skåne och Ystads Erosionsskadecentrum längs kustremsan i Beddingebukten.

 Per-Anders Bengtsson, ordförande i Beddinge Strandskyddsförening, är oroad över hur erosionen snabbt äter sig in i kusten, medan åtgärderna för att hindra den går långsamt.
Foto: Tomas Nyberg
Per-Anders Bengtsson, ordförande i Beddinge Strandskyddsförening, är oroad över hur erosionen snabbt äter sig in i kusten, medan åtgärderna för att hindra den går långsamt.

Där har allmänna anordningar som vatten- och avloppsrör blivit synliga, och gamla Per-Albinfort grävts fram ur sin dolda position av havet.

– Händer detta ett par gånger till riskerar vi att ett par hus från 1600-talet faller i vattnet, menar Per-Anders Bengtsson.

Husen han talar om tillhör Beddinges äldsta; två av de sex fiskarhus som fortfarande återstår vid Beddinges gamla fiskeläge, öster om restaurang ”Pärlan”.

Sjövägen i Beddingestrand gör allt mer skäl för sitt namn, konstaterar Hans Hanson från Lunds Tekniska högskola och Per-Anders Bengtsson från Beddinge Strandskyddsförening.
Foto: Tomas Nyberg
Sjövägen i Beddingestrand gör allt mer skäl för sitt namn, konstaterar Hans Hanson från Lunds Tekniska högskola och Per-Anders Bengtsson från Beddinge Strandskyddsförening.

På den östra stranden har Strandskyddsföreningen med flaggpinnar markerat var de skyddande klitterna fanns för 14 dagar sedan. Det gör det enkelt att se att det nu på sina håll fattas tre, fyra eller rent av fem meter klitter. Träd som tidigare stått i trädgårdar är nu strandbråte, och långa sträckor av vresrosor har rasat från sin tidigare växtplats uppe på klitterna.

– Jag har tillbringat varje sommar de senaste femtio åren på stranden nedanför gamla golfbanan. Och förr fanns där jättemycket sand, berättar beddingebon Agneta Wrede.

– Nu står de gamla forten nästan ute i vattnet, fortsätter hon. Och husen är på väg att bli husbåtar. Det är synd, de är inte gjorda för det.

Erosionsproblemen är inget nytt, och Beddinge Strandskyddsförening har påtalat dem många gånger förut. Problemet är att mycket av marken är privatägd, och kommunen hindras av lagens likabehandlingsprincip att hjälpa enskilda fastighetsägare

Men saker har börjat hända. Trelleborgs kommun har på föreningens förslag inrättat sträckan nedanför Pärlan som strand med EU-standard. Och i våras presenterade fyra myndigheter, däribland länsstyrelserna i Skåne och Halland, en gemensam satsning mot erosion i Södra Sverige.

Enligt Mona Skoog från Erosionsskadecentrum i Ystad har man goda erfarenheter av plantering av strandråg i klitterna och fodring av stränderna i Löderup och Ystads Sandskog.
Foto: Tomas Nyberg
Enligt Mona Skoog från Erosionsskadecentrum i Ystad har man goda erfarenheter av plantering av strandråg i klitterna och fodring av stränderna i Löderup och Ystads Sandskog.

Visst hopp växer också ”Ålgräsprojektet”, ett fyraårigt, delvis EU-finansierat program för att mildra klimatförändringarnas effekter längs kusterna. Bland annat i Ystad ska man att plantera ålgräs, en undervattensväxt med starka rotförgreningar, på fem-sex meters djup för att binda sand och minska kraften i vågbrytningarna.

Men det görs för lite och för långsamt, anser Beddinge Strandskyddsförening.

– Vi vill att kommunerna på sydkusten tar initiativ till ett samlande grepp genom att tillsätta en projektledare för de här frågorna, så vi får större kraft kring ett gemensamt åtgärdspaket. Och att en statlig myndighet tar helhetsansvaret för problemen. För det är ingen som tar det ansvaret i dag, konstaterar Per-Anders Bengtsson.

Föreningen säger sig inte förorda den ena eller andra åtgärden. Men man vet att hårda barriärer av sten bara flyttar problemen några meter. Och att strategin att regelbundet ”fodra” stränder med sand från havet har fungerat exempelvis i Ystads Sandskog och Löderups strandbad. Strandråg, taggiga vresrosor och tallar kan också länge hålla strandklitter i skick.

Hans Hanson, erosionsexpert från LTH, på strandinspektion i Beddinge.
Foto: Tomas Nyberg
Hans Hanson, erosionsexpert från LTH, på strandinspektion i Beddinge.

Professor Hans Hanson från Lunds universitet förordar sandfodring även i Beddingestrand.

– Det kommer absolut att fungera, även om man naturligtvis måste göra det mer än en gång, säger han. Havet stiger, då måste man också låta stranden stiga. Gör man det kommer också klitterna att stiga.

– Problematiken är inte att vattnet eller vågorna är allt för höga. Det är att man har för lite sand, säger Hans Hanson och understryker värdet av att rädda naturvärden så att de i sin tur kan ge ekonomiska värden.

– Det kostar omkring tre miljoner kronor om året att fylla på stranden vid Ystad Saltsjöbad, vilket görs vart tredje år, berättar Hans Hanson. Men de pengarna tjänar kommunen tillbaks under en enda solig vecka i juli.