Han misshandlades med elpistol, sparkar och slag

Det var i söndags eftermiddag som det knackade på hemma hos Sven i lägenheten på Nils Holgerssons väg. Utanför stod en bekant i 40-årsåldern som undrade om Sven inte kunde bjuda på en kopp kaffe.

Så klart kunde han det.

De två känner varandra, om än inte särskilt väl och ska inte ha inte setts på närmare två år.

– Han har tidigare hjälpt mig med lägenheten, säger Sven som är i 80-årsåldern.

– Jag tänkte på att han låste dörren. Sen gick det snabbt. Han sköt mig med en elpistol i ryggen. Flera, flera gånger. Han sköt mig längs med hela ryggen. Det svartnade för mig och jag föll omkull.

– Han fortsatte att skjuta mig på framsidan av kroppen. Allra mest kring hjärtat. Jag skrek på hjälp. Hjälp mig, hjälp mig. Då tog han min jacka och försökte sätta i munnen på mig. Men jag bet honom i fingret, hårt, så att en tand nästan flyttade på sig. Han försökte också hålla för näsan så att jag inte skulle kunna andas.

Misshandeln fortsatte med slag och sparkar över hela kroppen. Hur länge det pågick är oklart. Gärningsmannen ska även ha stampat på Svens huvud.

– Det var fruktansvärt, fruktansvärt.

Tumultet inne i lägenheten och Svens rop på hjälp fick grannar att reagera. De ringde på men våldsmannen ska ha vägrat att öppna. Han ska ha sagt till dem som stod utanför att Sven hade fått ett anfall.

Någon hade dock ringt polisen som snart var på plats. Hur lång tid som då gått sedan misshandeln började vet inte Sven.

– Men han öppnade dörren när polisen kom och försökte fly men det lyckades han inte med. Jag låg i mitt eget blod. Tre deciliter sa läkaren att jag hade tappat.

Sven säger att han inte vet varför han blev utsatt.

– Jag har ingen aning. Jag frågade honom hela tiden, varför, varför, men jag fick inget svar. Jag vet inte.

Var det droger eller alkohol inblandat?

– Nej, nej, jag dricker inte. Men hur det var med honom vet jag ju inte.

Hur mår du nu?

– Jag är rent uppkörd. Svullen med sår överallt. Armarna är blålila. Han skulle bryta fingrarna av mig så ena handen är uppsvullen. Och jag känner ju av och har märken efter elpistolen på hela ryggen och framsidan. Jag blir helt paralyserad. Det var så fruktansvärt.

Efter misshandeln fördes Sven akut till Malmö för vård. På tisdagen blev han utskriven, trots att hans lägenhet då fortfarande var avspärrad på grund av den tekniska undersökningen. Polis tog kontakt med kommunen och skjutsade Sven till receptionen på Rådhuset där han skulle möta upp med en tjänsteperson för att få hjälp med ett tillfälligt boende. Men det dröjde innan någon kom.

– Det kändes inte bra att sitta där i receptionen i sjukhuskläder med sår överallt och sydd i huvudet. Vi väntade och väntade jag och polisen men ingen kom, säger Sven.

Till slut tog han tag i saken själv och kontaktade träffpunkt Akka som omedelbart kunde ordna fram en sängplats för natten.

– De ordnade med allting. De ordnade med rullator, sängplats och har kommit med mat. De är fantastiska.

Sven tycker att man borde kunna förvänta sig mer av både sjukvården och kommunen.

– Att skriva ut en över 80 år gammal man på bar backe i Malmö. Jag blev ju satt på gatan. Det är sorgligt att man bara skickar iväg människor utan att veta om det är ordnat där hemma, med kommunen. När jag kom till Trelleborg skulle de från kommunen komma med mina mest nödvändiga saker. Jag har ju ingenting. Inga kläder, ingen telefon, inte mina mediciner. Jag är en gammal trelleborgare, har bott här över 80 år. Jag tycker att det är hemskt.

– Stackars de människor som inte har vänner eller andra som kan ställa upp. Jag är så tacksam för Akka.

På onsdagen häktades den misstänkta gärningsmannen för grov misshandel.

Fotnot: Sven heter egentligen något annat.