Trelleborg

Från blysättning till dataåldern

Trelleborg Artikeln publicerades

Det började onsdagen den 4 oktober 1876. Då utkom det allra första numret av Trelleborgs Allehanda. Det var samma år som Graham Bell fick patent för telefonen och bågljuslampor började synas vid industrier runt om i Sverige.

På sydkusten hade det gått knappt tio år sedan Trelleborg blev stad på nytt. Trelleborg återerövrade sina stadsrättigheter den 1 maj 1867, vilket stärkte stadens identitet och banade väg för en positiv tid, då handeln blomstrade och sjöfarten, i synnerhet förbindelsen med Tyskland, utvidgades.

Trelleborgs Allehandas första nummer innehåller bland annat reklam för gardintyger, tågtider till Malmö, en notis om ett dödsfall samt erbjudande om billig fotogen hos den inte helt obekante företagaren Johan Kock.

Trelleborgs Allehanda är en osedvanligt vital 130-åring som hänger med i sin samtid.

Från begynnelsen, anno 1876, utgjordes Trelleborgs Allehanda av fyra sidor.

I dag med den virtuella verkligheten kan nyheter publiceras varje minut under dygnets vakna timmar på tidningens hemsida på internet.

I dag är det maximala formatet för A-delen 44 sidor. Lika många sidor kan som mest erbjudas i syskonsektionen, B-delen där familjesidan, Skånematerialet, ut- och inrikes samt kultur- och nöjessidorna finns.

Trelleborgs Allehanda är en spegel. Tidningen har upplevt två sekelskiften, första och andra världskriget, rapporterat om Baltutlämningen, skildrat arbetarrörelsens framväxt på det lokala planet, noterat när "Gummifabriken", Trelleborgs AB, blev en börsraket under 1980-talet och när TFF gick upp i Allsvenskan för första gången. Mordet på Olof Palme 1986. Lantbruket, från plog till traktor. Fisket förr och nu. Allt detta finns i ord och bild genom årens lopp i trelleborgarnas egen tidning – Allehanda.



Enda gången tidningen kommit ut på en söndag var när den gamle kungen Gustaf VI Adolf avlidit 1973. Söndagsnumret blev en enda lång nekrolog där läsarna fick se kungens liv i ord- och minnesbilder.

Från födelseåret och de följade åren kom tidningen ut två gånger i veckan "hvarje Onsdags- och Lördagsmorgon, kl 11 fm".

Trelleborgs Allehanda blev till ur askan efter den insomnade Trelleborgs Posten, som getts ut under endast ett år.

Förlags och tryckerirätten övertog Allehanda från Trelleborgs Tidning. Sannolikt gjordes namnbytet till Trelleborgs Allehanda för att bolaget var kört i botten och hade en dålig klang. Grundarna av Trelleborgs Allehanda var Adolph Sandberg och hans svåger Carl Herman Jönsson. Fridolf Björling hette tidningens första redaktör. Han var även känd runt om på Söderslätt för sina dikter. Redan några år efter startåret 1876 gjorde Björling sorti från redaktörsstolen. Krönikorna som skrevs om detta vittnar om att brytningen mellan honom och ägarna berodde på att de inte höll på samma kandidat inför det stundande valet.



Några veckor efter brytningen startade Björling en egen tidning, Sydkusten.

Läste man mellan raderna kunde man förstå att Björling, i sina fräna krönikor, försökte hämnas på Trelleborgs Allehanda och dess ägare.

Allehanda stärkte sina positioner när familjerna Sandberg/Jönsson gav ut Anderslövs Tidning och Svedala Tidning. Familjerna gav dessutom ut en skämttidskrift, Bökebergs-Nisse. Den gick i graven efter bara två nummer.

Allehanda och dess ägare dansade dock inte bara på rosor. Kriser och ekonomiska bekymmer avlöste varandra på tröskeln till det nya seklet och 1900-talet.

Efter flera chefredaktörsbyten blev det slutligen Lars Rydner som fick uppdraget att leda redaktionen. Snabbt blev han känd för att skapa ordning och reda på tidningen. Rydner gjorde ett så kallat "sidbyte" när han gick över till den konkurrerande avisen, Trelleborgs Tidningen. Den tidningen startades 1897 och somnade slutligen in 1955.

Lars Rydners sorti skapade schismer mellan ägarfamiljerna. En definitiv brytning mellan Sandberg och Jönsson skedde 1902. Det dröjde dock inte länge förrän Sandberg startade ett eget tryckeri. Jönsson kämpade på med Allehanda. Fram tills dess att han kom i penningknipa och sålde hela tidningen till Sandberg.

Unge typografen Nils Ohlsson, tidigare medarbetare på Trelleborgs Tidningen, köpte sedermera Trelleborgs Allehanda. Det var under Ohlssons tid som ägare som tidningen fick sin liberala hållning. Efter Nils Ohlssons död 1935 övertogs tidningen och dess tryckeri av hans söner. Släkten Ohlsson hade tidningen i sin ägo fram till 1980, då Sydsvenska Dagbladet köpte den. I investeringen ingick allt, det vill säga tryckeri, bokbinderi samt alla tillhörande fastigheter på Östergatan.



Ett decennium senare inleddes en ny epok i tidningens historia; Ystads Allehanda bildade bolag med Trelleborgs Allehanda och blev Allehandasyd. Båda tidningarna trycktes i Ystad och därigenom lades Allehandas tryckeri på Östergatan ned. Redaktionen flyttades till Algatan. I början av 2000-talet gick de tre tidningarna Trelleborgs Allehanda, Ystads Allehanda och Kristianstadsbladet samman och bildade bolaget Skånemedia, ägd av en stiftelse där Bonniers i dag har majoriteten av aktierna. Ungefär samtidigt som den fusionen flyttade Allehandas redaktion in i anrika Ångvarnen, Hamngatan 9.

I krig och fred, födelser och dödsfall, i lågkonjunktur och ekonomiskt strålande tider. Trelleborgs Allehanda har gått igenom mycket och kan i dag placera 130 ljus på födelsedags-tårtan.

Johan Persson
Trelleborgs Allahanda 130 år