Falken har landat
Kadetterna greppar vinscharna och på givet kommando börjar de dra runt ankarspelet. Meter för meter dras trossen in i spelet. I samma takt förflyttar sig skolfartyget Falken längs kajen i Trelleborgs hamn. Hon glider ut någon meter, men ligger stadigt förankrad med trossar som slagits runt pollarna.
– Vi hade naturligtvis kunnat starta motorn och köra fram den biten. Men vi har övat på den här manövern tidigare och nu får besättningen göra den igen. Att omsätta kunskaper i praktiken är en viktig del i kadetternas utbildning, säger skepparen Robert Lange.
Runt omkring pågår febril aktivitet. Halade segel surras fast. Knopar inspekteras. Godkänns eller görs om.
En knapp halvtimme tidigare har däcket svabbats med såpa och skurborstar. En av de som deltar i arbetet är Rebecka Östrand. Hon pluggar på officersprogrammet. När Falken på onsdag nästa vecka går in i Öckerö utanför Göteborg har hon tillbringat fyra veckor ombord.
– Vi kom in hit i hamnen i natt, tidigare var vi Åhus. Vi jobbar i skift i fyratimmarspass. Och när det inte är jobb är det undervisning i till exempel navigation. Annars är det sömn som gäller, säger Rebecka Östrand.
På Falkens begränsade yta vistas en besättning på 40 personer. Något som ställer stora krav på förståelse och samarbete.
– Visst, det är tufft ibland. Men det gör också att man lär sig väldigt mycket. Jag är hur nöjd som helst med tiden ombord. Det kommer nog kännas tomt när seglatsen är slut, säger Rebecka Östrand.
Är det något du saknar från land när du är till havs?
– Haha, ja min egen dusch. Jag ska stå i den ett tag när jag kommer hem efter resan, säger hon.
I besättningen finns också tredjeskepparen Malin Ericsson. Hon är fast anställd på Falken. Därför fortsätter hennes arbete när fartyget går in på varvet på Öckerö. Då ska fartyget monteras ned för att man ska kunna utföra olika underhållsarbeten.
– Man kan säga att jag är arbetsledare för en grupp. Men det funkar inte så att jag bara säger åt andra vad man ska göra utan alla måste hjälpa till. Det bästa med det här jobbet är helt klart besättningarna, säger hon.
Tidigare har besättningsmedlemmarna rekryterats genom värnplikten. Men förra året gick den institutionen i graven. Enligt sekonden Thomas Falk innebär det att i princip vem som helst kan söka sig till Falken.
– Det skulle man kunna säga ja. Men de flesta ombord kommer från frivilliga Sjövärnskåren eller läser till officerare på högskolenivå. Så vi har inte svårt att få tag på kompetent folk, säger han.
Thomas Falk har arbetat på Falken sedan mitten på 1980-talet. Först som värnpliktig och senare som befäl. Och hans arbete har förändrats under de nästan 30 år som gått.
– Så är det överallt. Att till exempel vara plåtslagare är inte samma sak idag som för 30 år sen. Men förändringarna har varit till det bättre. När jag var värnpliktig fanns det en attityd att befälen skulle försvåra arbetsuppgifterna. Det är till exempel borta idag, säger han.
Falken togs i bruk 1947 och mycket har hänt sedan dess. En förändring är jämställdheten. Idag är ungefär hälften av besättningsmedlemmarna kvinnor.
– Det funkar jättebra. Tjejerna är här för att de är duktiga. Samarbetsförmåga är det viktigaste ombord, inte att vara stor och stark, säger Thomas Falk.