Trelleborg

Blytung renovering av Bodarps unika 1700-talstak

Bodarp ,
Paul Mårtensson skarvar blyplattorna till taket på Bodarps kyrka. Plattorna är fästa med klamrar och skarvarna är rundade för att det inte ska uppstå sprickor.
Foto: Tomas Nyberg
Paul Mårtensson skarvar blyplattorna till taket på Bodarps kyrka. Plattorna är fästa med klamrar och skarvarna är rundade för att det inte ska uppstå sprickor.

I Sverige finns det bara ett 30-tal byggnader som har blytak. Och för landets enda blytakläggare kan det ibland gå flera år mellan uppdragen. Just nu arbetar tre generationer med att byta ut och reparera delar av taket på Bodarps kyrka.

Tittar man upp på taket till Bodarps kyrka kan man räkna in inte mindre än fyra olika material som täcker den vitputsade kyrkan: tegel, skiffer, plåt och bly.

Över mittskeppets norrsida ligger ett tak som sannolikt är ett av de äldsta blytaken i Sverige. På sydsidan ligger ett identiskt, men helt nylagt.

– När vi rev ner taket på södra sidan låg det på råspont och papp. Men på norrsidan, där vi tror att det varit samma tak sedan mitten av 1700-talet, ligger det på breda plank. Därför gjorde vi likadant när vi lade om det södra, säger Paul Mårtensson.

Han och hans far Bror Mårtensson är sannolikt de enda i Sverige som behärskar tekniken med att lägga ett blytak. Plattorna gjuter de själva i sin verkstad i Lomma.

– Man kan återanvända bly hur många gånger som helst och tanken var att återanvända alla blyplattorna från södra sidan. Men det satt fast för mycket papp i en del av dem så vi fick beställa en del nytt bly i stället, förklarar Paul Mårtensson.

Tekniken att lägga blytak och gjuta blyplattor hade i princip försvunnit i Sverige i början av förra århundradet. De flesta blytaken finns på kyrkor i Skåne och är en rest från tiden då det var danskt.

– Det är jättemånga kyrkor i Danmark som fortfarande har blytak, säger Bror Mårtensson, pappa till Paul och den som grundade företaget BM Plåt i mitten av 1980-talet.

Företaget sysslar främst med olika former av plåtarbeten men på 1990-talet fick Bror Mårtensson upp ögonen för blytaken eftersom han arbetade mycket med kulturbyggnader.

– Riksantikvarieämbetet ville att någon skulle lära sig hur man lägger blytak och gjuter blyplattor. Vi fick kontakt med en dansk firma som skulle visa oss hur man gör. Men de förklarade att själva gjutningen är hemlig. De var blystöpare i femte generationen, berättar Bror Mårtensson.

Hålen i taket på den norra sidan lagas på plats genom att plåtarna viks upp och nytt bly gjuts i. Bror Mårtensson är plåtslagarmästare och lärde sig tekniken med att gjuta och lägga blytak på 1990-talet.
Foto: Tomas Nyberg
Hålen i taket på den norra sidan lagas på plats genom att plåtarna viks upp och nytt bly gjuts i. Bror Mårtensson är plåtslagarmästare och lärde sig tekniken med att gjuta och lägga blytak på 1990-talet.

I stället fick han läsa sig till i gamla franska lexikon hur gjutningen av blyplattorna går till och börja öva på egen hand. Men det visade sig inte vara helt enkelt och krävdes något ut över det vanliga innan det blev bra.

– Dansken som lärde oss välsignade varje platta med en särskild vers som var hemlig och som bara kan ges vidare i arv. Men jag träffade en blymästare i Istanbul, som också läste en vers när han göt. Och den fick jag på latin mot ett löfte om att inte sprida den vidare, säger Bror Mårtensson som fick gå till biblioteket och låna en ordbok för att översätta versen till svenska.

– Jag kan inte förklara det men innan blev plattorna inte alls så bra som efter att jag började med versen, säger Bror Mårtensson och berättar att det även gjorts kyrkliga ceremonier kring de stearinljus som används när man förbereder den sandbädd som blyet gjuts på.

https://www.facebook.com/hammarlovsforsamling/videos/1269512216561656/

Debatten om riskerna med bly, både för människor och miljö, har gjort att de nu kvarvarande taken varit ifrågasatta. Men Anders Wärléus, fastighetsansvarig i Hammarlövs församling, berättar att man tagit prover i olika borror på kyrkogården runt Bodarps kyrka och de visar inte på att det finns några förhöjda halter av bly, trots att kyrkan haft bly på taket i flera hundra år. Men för säkerhets skull ska man nu montera speciella blyfällor på stuprören för att fånga upp eventuella blyrester som kommer med regnvattnet.

– Man har testat grundvattnet och hittar inte mer bly än där finns normalt.

BM Plåt AB Lomma har lämnat ett bestående avtryck på blytaket på Bodarps kyrkas södra sida. Under märkningen ligger en tidskapsel i form av ett förseglat zinkkuvert med bland annat första sidan på en dagstidning, en kopia på kontraktet för arbetet och information om företaget.
Foto: Tomas Nyberg
BM Plåt AB Lomma har lämnat ett bestående avtryck på blytaket på Bodarps kyrkas södra sida. Under märkningen ligger en tidskapsel i form av ett förseglat zinkkuvert med bland annat första sidan på en dagstidning, en kopia på kontraktet för arbetet och information om företaget.

Omläggningen och reparationen av taket på Bodarps kyrka kostar ungefär 3,5 miljoner kronor, och Anders Wärléus menar att det är en bra investering.

– Med tanke på livslängden på ett blytak så blir det billigt i längden, säger han.

Det speciella hantverket kring läggning av blytak kräver speciella verktyg. Bland annat ett avlångt ”klabbeträ” som används när falsarna på plattorna ska vikas kring det särskilda träbordet som har rätt mått.
Foto: Tomas Nyberg
Det speciella hantverket kring läggning av blytak kräver speciella verktyg. Bland annat ett avlångt ”klabbeträ” som används när falsarna på plattorna ska vikas kring det särskilda träbordet som har rätt mått.

Totalt handlar uppdraget i Bodarp om ungefär ett halvårs arbete för tre personer. Paul Mårtensson har även involverat sin son i det hela för att föra kunskaperna om blytak vidare.

– Men man kan ju säga att vi jobbar bort oss själva. Ett blytak håller så länge så nästa gång det behövs göras något så finns ju ingen av oss med, säger Paul Mårtensson.

Projektet kring Bodarps kyrka har också dokumenterats noggrant på uppdrag av Svenska kyrkan.

– De gör en filmdokumentär om arbetet. Så de har både varit här och filmat flera gånger och när vi har gjutit plattorna, säger Paul Mårtensson som tycker att det känns bra att man i framtiden kan se hur det gjordes.

– Nu ska det hålla i 100 år till, minst, säger han.

Fakta

Bodarps kyrka

Byggdes ursprungligen någon gång i slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet på vad man tror var en gammal hednisk kultplats.

Tornet byggdes på 1400-talet och då slogs även valv inne i kyrkan.

Källa: Skrift om Bodarps kyrka

Visa mer...