– De flesta killarna bor i rum på andra våningen, säger Ali och leder oss upp för trappan och ut på loftgången.
Här på Pensionat Rosengården har Attendo hyrt in sig på uppdrag av Malmö stad. Pensionatet är åtminstone till oktober ett transitboende för ensamkommande flyktingbarn med 24 platser.
Ali har delat rum med en annan kille. Men sedan någon vecka är han utflyttad.
– Nu är han nära Lund någonstans, säger Ali.
Själv har han nyligen fått besked om att han ska flytta. Valdemarsvik i Östergötland, 54 mils bilfärd från Beddinge, är hans anvisningskommun. Det känns bra, säger han. Men samtidigt är det uppbrott, från vänner, den gode mannen och personalen. Han kommer att sakna alla.
– Här har vi väldigt bra personal. Jag hoppas att det kommer att bli som här, säger Ali.
Omar Elsayed är chef för Attendos transitverksamhet i Skåne och har varit med om att starta upp boenden som det i Beddinge förr.
Den frustration som Ali känner ibland är inte ovanlig bland ungdomarna, särskilt när det har gått en tid.
– De som kommer till ett transitboende vet de att de ska vara här i 2-3 månader. När det har gått 4-5 månader utan något svar alls kan man märka att vissa mår sämre. Om någon fått permanent uppehållstillstånd så kan de undra hur det kommer sig att inte de fick det, säger Omar Elsayed.
Ali visar sin skolpärm med ett avsnitt glosor. Han har ritat upp tre spalter, en vardera för svenska, engelska och dari, huvudspråket i hemlandet Afghanistan.
– Jag gillar att lära mig språk, säger han.
I framtiden vill Ali kanske jobba som ingenjör, med att konstruera byggnader. Han tar språkstudierna på allvar men ser till att ha roligt efter skolan också.
Fritidsgården Gasverket är ett populärt ställe bland många pojkar på boendet.
– Ibland är jag där. De flesta kompisarna är där. Och så är det en del hobbyer där som jag gillar, säger Ali.
Som vad då?
– Att spela fotboll på Xbox, biljard och pingis. Det kommer vänner dit från andra boenden också. Från Dalköpinge och till och med Malmö.
Kompisarna är inte bara nyfunna vänner. Han berättar att han träffat de flesta på vägen till Sverige. En väg som var väldigt svår, eftersom de kom illegalt.
– Det krävde mycket pengar och man ställdes inför många tuffa situationer, säger Ali.
Brukar du tänka på de situationerna?
– Jag försöker lämna det bakom mig. Jag vet inte hur det var för andra, men för mig var det väldigt jobbigt, säger han.
För att få tiden att gå på transitboendet brukar personalen köpa klippkort till badhuset eller till gymanläggningar. De bokar också grusplaner i Smygehamn och Beddingestrand. Ali gillar fotboll och hade gärna spelat i ett lag.
– Jag tycker om fotboll mycket. Men det går inte att spela i ett lag, för vi har inte... vad heter det, de fyra siffrorna?
De fyra sista siffrorna?
– Just det, de fyra sista siffrorna.
Undervisningen för flyktingbarnen i Svenska för invandrare kom igång i mars inne i Trelleborg. Det är en rättighet barnen har. Men ledningen för transitboendet ser integrationen på både gott och ont. För vistelsen i Beddingestrand är tillfällig för barnen. Det är inte säkert att de får stanna. Även om de faktiskt har asylskäl är det inte säkert att de skälen ska prövas i Sverige. Om de har anlänt till ett annat EU-land ska asylen prövas i det landet.
För att inte bidra till förhoppningar som kan gå i kras är personalen instruerad att gå varsamt fram och inte skapa starka band.
– Vi i personalen arbetar inte aktivt med integration. Sedan sker en automatisk integrering och det är inget vi försöker hindra, säger Betim Jahiri.
Han tillstår att det är ett svårt uppdrag i praktiken. Relationer skapas och separationer gör ont.
– Det är en väldigt fin balansgång. Man korsar gränsen gång på gång och får ta några steg tillbaka. Men det betonar vi gång på gång, att det här är transit.
1. Hur går det till när ett barn kommer till transitboendet?
– Malmö stad ringer oss och vi kör dem hit. Sedan har vi ett kort samtal där
vi berättar att du har kommit till Trelleborg och du ska vara här en kort
tid. Och du har rätt till läkare och skola. Första samtalet försöker vi
hålla kort. Under samtalet dagen efter går vi igenom vilka rutiner som
gäller här, säger Omar Elsayed, verksamhetschef på Attendo.
2. Vad finns det för rutiner på boendet?
– Det viktigaste är att få ungdomarna att hålla tider. Oavsett vad som händer
ska de veta att det är frukost klockan åtta varje dag. Vi pratar också om
respekt. Att behandla andra som du själv vill bli behandlad, säger Omar
Elsayed.
3. Är det svårt att få rutinerna att fungera?
– De är ungdomar. Kommer man överens om att de ska vara här klockan nio på
kvällen så kommer de kvart över eller halv, säger Omar Elsayed.
4. Hur mår de ungdomar som kommer hit?
– När jag började här trodde jag att alla skulle må dåligt. Så är det inte.
Vissa gör det och då ser vi till att de får komma till bup direkt, säger
platschefen Betim Jahiri.
5. Hur har folk i Beddinge reagerat på transitboendet?
– Jag skulle säga med nyfikenhet. Inte alls med den uppståndelse som det var i
Vellinge, säger Betim Jahiri.
– Där blev det panik i hela samhället. I oktober månad kom 90 ungdomar. Då var
man inte förberedd. Idag är vi mer förberedda. Attendo har fler boenden och
vi har satsat mycket på personal och utbildning, säger Omar Elsayed.