Att komma bort från det gamla umgänget är a och o

– Att komma bort från det gamla umgänget är a och o. Hade jag inte gjort det så hade jag inte varit drogfri i dag. Det var min enda chans, den enda utvägen jag hade.

Alexander Holm tar en klunk av kaffet. Han har slagit sig ner i den fulsnygga hörnsoffan av äldre snitt i Krislokalen på Nygatan. Iklädd keps och glasögon och med korslagda ben börjar han berätta. Med en imponerande öppenhet.

– Första gången jag testade droger var väl i yngre tonåren. Men jag började inte på allvar förrän min far dog, då jag blev väldigt deprimerad. Han var också missbrukare, och det gjorde det lättare för mig att ta mer. Jag dränkte mina sorger med droger. Och så umgicks jag i fel kretsar där alla runt omkring mig också höll på med droger.

Alla utom en. När Alexander var djupt inne i missbruk av hasch, alkohol, amfetamin och heroin träffade han Sandra Väisänen. Sandra blev hans väg ut. Även om det tog tid.

– Utan henne hade det varit svårt. Jag tror inte jag hade klarat det. Hon sa åt mig hela tiden. Skrek på mig, stöttade mig, brydde sig. Jag visste att om jag inte lägger av så kommer hon att lämna mig, och det ville jag inte, säger Alexander.

Hon berättade hur hon kände det. Hon ställde krav, ultimatum. Men de var inte lätta att följa, även om han ville göra det. Suget efter drogerna var för starkt.

– Man lyssnar och tar åt sig till en viss del. Men till slut ignorerar man det och förtränger det med hjälp av drogerna. Drogerna går alltid först.

Drogmissbruket hade vid det laget lett till en besatthet efter att fixa fram pengar till droger. Alexander började sälja sina prylar och fick in lite pengar på det. Sedan blev det stölder av mobiltelefoner. Inbrott. Och en nedåtgående spiral in i allt tyngre missbruk. Tills allt havererade.

– Jag körde rattfull och blev av med körkortet. Jag förlorade jobbet också och var nära att åka i fängelse, men fick skyddstillsyn.

Alexander höll sig ren i åtta månader, men efter ett återfall är han nu ren sedan 1,5 år tillbaka. Anledningen till att han klarat sig är tack vare flickvännen Sandra, det är han övertygad om. Och att han bröt med sina gamla kompisar.

– Det första året var jobbigt. Jag hade ingen att umgås med förutom Sandra. Det kändes hårt, vissa av vännerna hade jag haft sedan jag var liten.

Sandra Väisenen medger att det inte alltid var lätt att försöka hålla pojkvännen borta från drogerna. och ett par gånger gav hon upp. Men nu verkar hon ha lyckats.

– I början brydde jag mig inte så mycket om det han höll på med. Men efter ett tag började jag ställa krav, och till slut gav jag honom valet, antingen drogerna eller mig.

I början av året fick de Sandra och Alexander veta att Kris startat genom vännen Sandra Dekan. De provade att gå på Unga kris samlingskvällar, och tyckte mer och mer om det. Nu har de fått det umgänge de saknat så länge.

– Man måste vara stark för att inte gå tillbaka till sitt gamla umgänge, särskilt i en liten stad som Trelleborg. Därför är Kris bra, där kan man få ett normalt umgänge, med folk som varit i samma situation som en själv. Och så har man något att göra istället för att bara sitta hemma, säger Alexander Holm.

Sandra Dekan är 21 år. Hon började tidigt med blandmissbruk, men har nu varit drogfri i fem och ett halvt år. Räddningen var ett behandlingshem. Men det var svårt att komma tillbaka till ett vanligt liv. Det fanns ingenstans att tillbringa fritiden.

– Ungdomar med missbruksproblem dras inte till ungdomsgårdar, inte jag i alla fall. De som gick där var inte i samma situation som jag, och på något sätt dras man alltid till dem som är eller varit i samma situation som en själv, säger hon.

Att Kris i allmänhet och Unga kris i synnerhet behövs är alla överens om. Många ungdomar i Trelleborg är på glid och behöver hjälp.

– Jag träffade en narkotikapolis som berättade att de börjat gripa ungdomar födda 94 och 95. Vi vill fånga upp dem innan de hamnar där. Det är bättre att de kommer hit och vill engagera sig, säger Alexander.

För ett liv som han själv levt, det önskar han ingen.

– Det förstör så mycket för en. Man tror att det går bra att bara testa nmågra gånger, och i början kanske man klarar sig, men det håller inte i längden. Lagen hinner ikapp en förr eller senare och då är det lång väg tillbaka, säger Alexander Holm och tar sig själv som ett varnande exempel.

– Jag körde lastbil, hade min månadslön på 15 000 kronor ut och hade inga skulder. Sen fick jag böter, blev av med jobbet och hade plötsligt en massa skulder. Nu ligger alla böter hos kronofogden och det lär ta ett par år för mig att bli skuldfri. Men det är lätt att vara efterklok. När man är i min situation så gör man det som faller en in och tänker inte på konsekvenserna.