Hon får eleverna att älska matte

TRELLEBORG. När man lyssnat på Maria Forss i fem minuter tror man att allt är möjligt. Hon är läraren på Vannhögsskolan som har gett sig den på att lyssna på alla elever och anpassa undervisningen till deras behov. Hon är redo att göra nästa vad som helst för att lära dem så mycket matte som möjligt – till och med att slänga böcker och strunta i proven. Det gjorde hon en gång för tolv år sedan. Då träffade hon på en grupp elever som tidigare hamnat i den sämsta gruppen när skolan delade in dem efter matematikkunskaper. Indelningen hade knäckt deras självförtroende och de vägrade ha med matte att göra.

–Detta var ju en jätteutmaning. Jag tänkte länge, länge på hur jag skulle kunna bryta mönstret. Jag hade ett och ett halvt år på mig att ta upp dem till godkänt i betyg, berättar hon.

Lösningen blev ett helt nytt sätt att undervisa.

– Jag sa till dem att denna termin skulle vi strunta i matteböckerna och bad att få tillbaka dem. De blev helt ställda och undrade om jag blivit knäpp. Men sen utgick vi enbart från praktiska exempel.

Maria Forss lärarkollegor blev förvånade när hon en dag rullade ett bildäck i korridoren. Hon ville visa att man kunde räkna på allt.

– Det fanns ju många bilintresserade killar i klassen. Jag lärde dem att man kan räkna procent genom däcket. På sidan står det kanske 285/30. Då är 285 millimeter bredden på däcket och 30 procent av det är höjden från navet, berättar hon.

Tjejerna var intresserade av smycken. Därför hittade Maria Forss på att de skulle väga sina ringar och räkna ut kilopriset för guld.

– Såhär höll vi på i ett och ett halvt år. När de skrev de nationella proven i nian fick alla utan en godkänt. Och de sa till mig att nu gillade de matte igen, säger Maria Forss och skrattar.

Utmaningar som dessa har hon inte varje dag. Men hon är ändå aldrig nöjd. Maria Forss är en lärare som alltid vill utveckla sin undervisning. Hon utgår emellertid från några grundprinciper:

– Steg ett är att engagera eleverna. Det gör man genom att vara engagerad själv. Steg två är att kunna möta eleverna där de är. Man kan lika gärna räkna på minnet i deras dator som något annat. Steg tre är att variera undervisningen. Olika individer lär sig på olika sätt.

Varför tror du att Trelleborgs elever har fått problem med just matematik?

– Att eleverna i Trelleborg har dessa problem tror jag inte är unikt. Jag tror att detta problem finns i hela landet. En ny undersökning visar att många elever tycker de lämnas själva med böckerna i klassrummet.

Maria Forss försöker att råda bot på detta. Hon ser till att lektionerna är öppna för frågor och diskussioner. Det är viktigt att eleverna lär sig förklara hur de tänker och formulera hur problem löses.

– Man måste låta eleverna reflektera över problemen. Det är få saker som vi gör helt ensamma här i världen. Därför måste alla lära sig att förklara hur de tänker och gör, säger Maria Forss.

För ett och ett halvt år sedan utarbetade hon en metod som utgick just från att få eleverna att kommunicera mer. Idag låter hon dem regelbundet fylla i enkäter om vad de gillar och inte gillar med matematiklektionerna. De får också fylla i vilka moment de tycker att de klarar eller inte klarar. Utefter detta kan Maria Forss sedan variera sin undervisning.

– Det är viktigt att visa dem att jag har läst och förstått. Jag brukar påpeka att eftersom många vill ha gruppövningar så ska vi nu ha en sådan, till exempel.

Denna metod har fungerat så väl för hennes elever att skolledningen börjat intressera sig för den. I veckan ansökte det rektorsområde som Vannhögsskolan tillhör 500 000 kronor i statliga bidrag för att kunna skapa en internkurs där samtliga matematiklärare på Vannhögsskolan, Lillevångsskolan och Smyge skola ska lära sig Maria Forss metod.

– Vi vill sprida det ner till fyran. Nu hoppas vi bara att vi får pengarna, säger hon.

Vad tror du att föräldrarna kan göra för att hjälpa eleverna?

– De kan lyssna och vara bollplank när eleverna gör läxorna hemma. Inte fokusera på hur barnen löser saker utan ställa frågor och visa sig engagerade.

Tycker du att det kan vara en fördel att dela in klassen efter vilka kunskaper de har i matematik och anpassa undervisningen?

– Kortsiktigt kanske det kan vara en bra idé. Men inte långsiktigt. De elever som har svårare för matematik kan ha stor nytta av att lyssna på dem som har det lättare.

Vad tycker du om metoden med stoppdagar för att ge eleverna som ligger efter en chans att komma igen?

– Det är ett bra sätt bland många andra bra sätt. Man kan inte bara förlita sig på att stoppdagar ska få upp resultaten. Det man gör i klassrummen en vanlig dag är mer avgörande.