Utredningar kritiseras – rättssäkerhet saknas

Text: Maggie Strömberg och Magnus Aspegren
Publicerad 30 december 2009 10.21 Uppdaterad 30 december 2009 10.30

Trelleborg.
Det är stora skillnader mellan vilka utredningar som görs i kommunerna när elever placeras i särskola. Inga myndigheter har granskat särskoleplaceringarna. Enligt Skolverket saknar flera beslut rättssäkerhet.

Sydsvenskan har jämfört utredningar av 959 särskoleelever.

Det finns elever som helt saknar papper på vilka utredningar som är gjorda. Och vad som ingår i en utredning beror på vilken kommun man tillhör. Inga myndigheter kontrollerar särskoleutredningarna. Skolverket har riktlinjer, men ingen tillsyn av hur de följs.

Enligt enhetschefen Karin Wahlström har Skolverket aldrig gjort någon systematisk genomgång av beslutsunderlagen för placeringar i särskola. Det finns inte heller någon kunskap om kvaliteten på själva utredningarna.
– Innehållet i medicinska och psykologiska tester är inte vårt expertområde, säger Karin Wahlström, 
enhetschef på Skolverket.

Har ni tittat på de pedagogiska utredningarna, som faller inom ert område?
– Där har vi inte tittat på utredningarna explicit.

De psykologiska och medicinska testerna ligger under Socialstyrelsens ansvar. Socialstyrelsen har heller aldrig gjort någon systematisk genomgång av utredningarna.

Karin Wahlström anser att besluten om placering i särskolan inte är rättssäkra i alla lägen.
– Eftersom det dykt upp elever som hamnat i särskolan som inte utretts ordentligt så är det så, säger Karin Wahlström.

Skolinspektionen har inte heller någon bild av beslutsunderlag och utredningar för särskoleelever.
– Jag tycker att vi borde göra det ni gör, en större fördjupning över hela landet. Jag är ganska övertygad om att felplaceringar sker även i övriga landet och att det inte är ett enskilt problem i Vellinge, säger Lennart Hansson, undervisningsråd på Skolinspektionen.

Skolinspektionen genomför regelbundna tillsyner i landets skolor och i våras genomfördes just en sådan i Vellinge. I den ingick särskolan.
– I det läget begär vi inte in några utredningar. Vi tittar mer på övergripande frågor, säger Lennart Hansson.

Men nu tittar Skolinspektionen närmare på Vellinge. Efter de fyra uppmärksammade fallen i Vellinge kommun gör inspektionen en riktad tillsyn. Men man tittar inte på några andra utredningar än de pedagogiska, eftersom de psykologiska och medicinska utredningarna ligger under Socialstyrelsens tillsyn. Någon samordning mellan myndigheterna finns inte i tillsynsarbetet idag.
– Generellt samarbetar vi inte på det sättet. Sedan kan det hända att vi inom de ramar vi har för vår tillsyn upptäcker frågor som rör andra myndigheter. Då överlämnar vi det till dem, säger Kjell Hedvall, avdelningschef på Skolinspektionen.

Vilka utredningar ska göras?

I skollagen regleras inte i detalj hur utredning och mottagande i särskolan ska gå till. Skolverket kom därför 2001 ut med allmänna råd. Råden ska ses som vägledande rekommendationer och något kommunerna bör följa. I de allmänna råden står det: ”För bedömningen av barnets behörighet för särskolan behövs normalt såväl pedagogisk, psykologisk, medicinsk som social sakkunskap.”

I förslaget till ny skollag införs krav på vilka utredningar som ska göras. Formuleringen lyder: ”Beslut om mottagande i särskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning.” I den förklarande texten är kravet inte lika hårt. Där står: ”Bedömningen av om barnet ska erbjudas plats i grundskolan kräver normalt såväl pedagogisk, psykologisk, medicinsk som social sakkunskap.”

Vad innebär utredningarna?

Pedagogisk utredning. Den pedagogiska utredningen ska visa om barnet har förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskolan.
Psykologisk utredning. Psykologutredningen ska beskriva barnets kognitiva förmåga och avgöra om det lider av en utvecklingsstörning.
Medicinsk utredning. Den medicinska utredningen ska ge en bild av barnets hälsa samt så långt som möjligt klargöra medicinska orsaker till barnets svårigheter.
Social utredning. Den sociala utredningen ska visa om situationen i hemmet eller i övrigt utanför skolan kan ge ytterligare förklaring när det gäller barnets förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Andra utredningar. Kan till exempel vara en logopedutredning, som visar om barnet har språksvårigheter.
Källa: Skolverket, Regeringskansliet

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Utredningar kritiseras – rättssäkerhet saknas"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu