Artiklar som berör detta
Fler vittnesmål om felplaceringar
Elever sätts felaktigt i särskola
Sydsvenskan har jämfört utredningar av 959 särskoleelever.
Det finns elever som helt saknar papper på vilka utredningar som är gjorda. Och vad som ingår i en utredning beror på vilken kommun man tillhör. Inga myndigheter kontrollerar särskoleutredningarna. Skolverket har riktlinjer, men ingen tillsyn av hur de följs.
Enligt enhetschefen Karin Wahlström har Skolverket aldrig gjort någon
systematisk genomgång av beslutsunderlagen för placeringar i särskola. Det
finns inte heller någon kunskap om kvaliteten på själva utredningarna.
– Innehållet i medicinska och psykologiska tester är inte vårt expertområde,
säger Karin Wahlström,
enhetschef på Skolverket.
Har ni tittat på de pedagogiska utredningarna, som faller inom ert område?
– Där har vi inte tittat på utredningarna explicit.
De psykologiska och medicinska testerna ligger under Socialstyrelsens ansvar. Socialstyrelsen har heller aldrig gjort någon systematisk genomgång av utredningarna.
Karin Wahlström anser att besluten om placering i särskolan inte är rättssäkra
i alla lägen.
– Eftersom det dykt upp elever som hamnat i särskolan som inte utretts
ordentligt så är det så, säger Karin Wahlström.
Skolinspektionen har inte heller någon bild av beslutsunderlag och utredningar
för särskoleelever.
– Jag tycker att vi borde göra det ni gör, en större fördjupning över hela
landet. Jag är ganska övertygad om att felplaceringar sker även i övriga
landet och att det inte är ett enskilt problem i Vellinge, säger Lennart
Hansson, undervisningsråd på Skolinspektionen.
Skolinspektionen genomför regelbundna tillsyner i landets skolor och i våras
genomfördes just en sådan i Vellinge. I den ingick särskolan.
– I det läget begär vi inte in några utredningar. Vi tittar mer på
övergripande frågor, säger Lennart Hansson.
Men nu tittar Skolinspektionen närmare på Vellinge. Efter de fyra
uppmärksammade fallen i Vellinge kommun gör inspektionen en riktad tillsyn.
Men man tittar inte på några andra utredningar än de pedagogiska, eftersom
de psykologiska och medicinska utredningarna ligger under Socialstyrelsens
tillsyn. Någon samordning mellan myndigheterna finns inte i tillsynsarbetet
idag.
– Generellt samarbetar vi inte på det sättet. Sedan kan det hända att vi inom
de ramar vi har för vår tillsyn upptäcker frågor som rör andra myndigheter.
Då överlämnar vi det till dem, säger Kjell Hedvall, avdelningschef på
Skolinspektionen.
I skollagen regleras inte i detalj hur utredning och mottagande i särskolan
ska gå till. Skolverket kom därför 2001 ut med allmänna råd. Råden ska ses
som vägledande rekommendationer och något kommunerna bör följa. I de
allmänna råden står det: ”För bedömningen av barnets behörighet för
särskolan behövs normalt såväl pedagogisk, psykologisk, medicinsk som social
sakkunskap.”
I förslaget till ny skollag införs krav på vilka utredningar som ska göras.
Formuleringen lyder: ”Beslut om mottagande i särskolan ska föregås av en
utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social
bedömning.” I den förklarande texten är kravet inte lika hårt. Där står:
”Bedömningen av om barnet ska erbjudas plats i grundskolan kräver normalt
såväl pedagogisk, psykologisk, medicinsk som social sakkunskap.”
Pedagogisk utredning. Den pedagogiska utredningen ska visa om barnet
har förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskolan.
Psykologisk utredning. Psykologutredningen ska beskriva barnets
kognitiva förmåga och avgöra om det lider av en utvecklingsstörning.
Medicinsk utredning. Den medicinska utredningen ska ge en bild av
barnets hälsa samt så långt som möjligt klargöra medicinska orsaker till
barnets svårigheter.
Social utredning. Den sociala utredningen ska visa om situationen i
hemmet eller i övrigt utanför skolan kan ge ytterligare förklaring när det
gäller barnets förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Andra utredningar. Kan till exempel vara en logopedutredning, som visar
om barnet har språksvårigheter.
Källa: Skolverket, Regeringskansliet
% är glada
% är likgiltiga