Förslag till nya lärarlöner möter kritik

Text: Erika Oldberg
Uppdaterad 22 september 2009 23.35 Publicerad 19 september 2009 1.00
[+] [-] Textstorlek | kommentera Skriv en kommentar |

Trelleborg.
Att anpassa lärarlönerna efter gymnasieelevernas prestationer krånglar till betygssättningen och medför en risk för betygsinflation. Det säger Mats Greiff, professor och forskningsansvarig vid lärarutbildningen på Malmö Högskola efter att TA låtit honom läsa skolpolitikernas kontroversiella förslag.

TRELLEBORG. – Visst är det bra att de vågar tänka nytt och fritt från konventionerna när det gäller skolan. Det är då som saker och ting blir bättre, säger han.

Men det aktuella förslaget är inte bra, av flera olika anledningar, säger Mats Greiff.

– Det krävs en jättestor byråkrati för att sköta detta. Man måste ha individuella linjer på varje elev som visar hur de har utvecklats, det här blir en jättestor byråkrati och vem ska ta hand om den? Det är inte så att de betyg som elever har i grundskolan följer med per automatik som ett dokument till gymnasiet. Det kräver att någon systematiserar det i databaser, om det ens är juridiskt tillåtet.

Mats Greiff ifrågasätter också om det verkligen går att mäta vad som gör en lärare framgångsrik. Att det just är elever med höga betyg som indikerar att läraren är duktig behöver inte stämma, menar han.

– Har en framgångsrik lärare elever med bra betyg när de lämnar gymnasieskolan som 18-åringar, eller elever som blivit framgångsrika i livet när de är 35? Jag är inte alls säker på att det finns ett omedelbart samband mellan de två.

Visserligen har skolpolitikerna som ligger bakom förslaget poängterat att det inte är betygen, utan elevernas prestationer och förbättring som spelar roll, men det är fortfarande med hjälp av betygen och den individuella utvecklingsplanen som de här förändringarna mäts, säger Mats Greiff.

– Ja, och sen är en annan grundfråga vad betygen egentligen mäter.

Han menar att det ofta är andra saker som vägs in i betygen, såsom social kompetens, hur eleven är som människa, om eleven är väldisciplinerad eller bråkig och har hög eller låg frånvaro. Detta trots att betygen egentligen bara ska mäta vilka mål i kursplanen som eleven uppnått.

Vidare för det här förslaget också med sig att det blir ännu svårare för lärarna att sätta betyg, menar Mats Greiff.

– Att sätta betyg är nog något av det svåraste som finns, de är aldrig 100 procent rättvisa eller objektiva även om lärarna strävar efter det. Om betygssättningen också är relaterad till lönen så får man in ytterligare ett moment som riskerar att göra dem ännu mindre rättvisa - i och med att det finns en risk att det blir inflation i höga betyg.

Ett annat problem är att elevernas prestationer till en del ska mätas utifrån de nationella proven. Men idag hålls inte nationella prov i alla ämnen, utan bara i matematik, svenska, svenska som andraspråk och engelska. Då riskerar betygen i just de här ämnena att drivas upp, eftersom förbättrade betyg i de här ämnena skulle synas i lärarens plånbok

– Då kanske trelleborgseleverna gynnas med bättre betyg i de här ämnena gentemot elever från andra kommuner, säger Mats Greiff.

Löner och elevprestationer

Förslaget från skolpolitiker i Trelleborg att ge högre lön till de gymnasielärare vars elever visar förbättrade resultat i skolan blev förra veckan en toppnyhet i många medier. Skolnämnden hade då beslutat att utreda och ta fram en modell för det skulle kunna se ut. Redan i februari i år berättade TA om förslaget, då alliansen med Lars Hemzelius (FP), ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, i spetsen, första gången lanserade idén.

Argumentet var att kunskapsförmedlingen riskerade att komma i andra hand och att lärarnas kompetens bedömdes utifrån andra kriterier. I stället skulle elevernas resultat på nationella prov i årskurs nio stämmas av med motsvarande resultat i gymnasiet. Om man efter några år ser en tydlig trend för hur läraren påverkar elevernas kunskaper så ska detta ge högre lön.
Utöver de nationella proven tänker sig nämndspolitikerna att elevernas individuella utvecklingsplan skulle kunna användas som mätinstrument, där dokumenteras varje elevs kunskapsmässiga och sociala utveckling. En annan möjlighet är att sätta ihop egna kommunala prov i de ämnen där det idag inte finns nationella prov.
De fackliga organisationerna har varit skeptiska till förslaget som i vår ska upp till beslut i nämnden.

Snabbsökning på Trelleborgsallehanda.se

Trelleborg
0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Förslag till nya lärarlöner möter kritik"?

  • Hmm
  • Tycker det låter rent vansingt...
  • Jag
  • söndag 20 september 2009 kl 12:09
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu