TRELLEBORG. Förslaget är alldeles för tunt och för dåligt underbyggt, säger socialdemokraten Johnny Nilsson.
Men den uppfattningen delades inte av nämndens ordförande Lars Hemzelius, (FP). Han menar att förslaget har flera fördelar.
De bästa lärarna ska ha de högsta lönerna. Dessutom handlar det ju än så länge bara om att gå vidare med frågan. Det är först nästa år som vi ska fatta det avgörande beslutet. Jag förstår inte varför vi inte skulle ta den här chansen, säger han.
Det blev också Lars Hemzelius linje som vann i nämnden genom stöd från alliansen. Socialdemokraterna valde att inte delta i omröstningen. Gymnasieförvaltningen ska nu utreda hur förslaget ska utformas rent praktiskt. Till exempel hur stor del av lärarnas lön som ska sättas efter elevernas betyg och vilka andra delar som ska vägas in. Enligt Lars Hemzelius ska bland annat resultaten på de nationella proven spela en avgörande roll.
Det är ett effektivt instrument för att mäta elevernas kunskap. Sen är det självklart så att inte hela lönen ska bero på elevernas prestation. Istället blir det ett komplement till det nuvarande lönesystemet, säger Lars Hemzelius.
Men det var ett argument som inte köptes av Johnny Nilsson.
Vad kommer det att kosta att ta fram ett sånt system? Hur gör man med utvärderingar från elever? Det är frågor som det inte alls finns svar på, menar han.
Det slutgiltiga beslutet fattas av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i april 2010. Fram tills dess har gymnasieförvaltningen också fått uppdraget att titta närmare vilka konsekvenser som systemet kan föra med sig. Främst när det gäller risken att lärarna skulle sätta för höga betyg för att driva upp lönen. Men också hur rektorerna ska förhålla sig till det nya systemet om det går igenom i nämnden. Även fackliga representanter kommer att få säga sitt i frågan.
Det är viktigt att vi har med oss skolpersonalen hela vägen, säger gymnasiechefen Lisbeth Netteberg.
% är glada
% är likgiltiga