"Jag hatar ideologin han står för"

Text: Peter Dontsov
Publicerad 22 juli 2012 7.00 Uppdaterad 22 juli 2012 14.46
Större eller mindre text

Trelleborg.
När Cilla Dahl Andersson gick på gymnasiet valde hon att gå med i SSU för att hon var trött på klassamhället. Idag är hon ordförande för Socialdemokraterna i Trelleborg. I samband med årsdagen tycker hon att det är viktigt att inte enbart snacka om den ensamme gärningsmannen utan även ta den ideologiska diskussionen.

Hon sitter i köket hemma i huset i utkanten av Skegrie. För ett år sedan satt hon i samma hus, framför datorn, med facebook igång. Plötsligt började hennes gamla SSU-vänner skicka meddelanden.

– "De skjuter folk på Utöya", stod det. Det kändes helt ofattbart. Men meddelandena blev allt fler och när jag sedan gick ut och satte mig i bilen hörde jag det även på radion. Då förstod jag att det var sant, säger hon.

Hon har själv varit med i SSU och offren för Anders Behring Breiviks terrorangrepp var i huvudsak AUF-ungdomar. AUF står för Arbeidernes ungdomsfylking, den norska motsvarigheten till SSU.

– Tiden i SSU var en underbar tid. Jag har inte själv varit på Utöya, men har däremot varit på den svenska motsvarigheten, Bommersvik utanför Södertälje.

När hon tänker på händelsen kan hon än idag få tårar i ögonen. Och det är just i hennes egen bakgrund svaren finns. Kopplingarna till människorna och den politiska övertygelsen är ofrånkomlig.

Rättegången mot Anders Behring Breivik är något hon verkligen velat följa, men det är inte det lättaste när man jobbar 75 procent, pluggar 50 procent och samtidigt är småbarnsförälder.

– Jag försöker hänga med. Det är givetvis viktigt att det sker en demokratisk rättsprocess efter en sådan händelse. Det är viktigt för alla offer och anhöriga att någon ställs till svars för denna fruktansvärda massaker.

Hon tror inte att händelserna gjort att ungdomar är rädda för att engagera sig politiskt utan hoppas att fler väljer att engagera sig och att de tror på människors lika värden.

– Dessutom hoppas jag att händelsen gör att folk blir varse om den ideologi som Breivik står för. För vi ska inte tro att det här enbart är en galnings verk. Det är en ideologi som skapat den människa som begått den här vansinniga handlingen, säger hon.

Har du läst hans manifest?

– Nej, jag har inte läst det, men jag skulle vilja eftersom det är intressant.

Anledningen till hennes intresse för ideologin har sina rötter i hennes egna politiska engagemang. Och att hon under en tid levde under mordhot.

– Ja, det var när jag var i 20-årsåldern och var engagerad i SSU-Skåne. På den tiden bodde jag i en etta i Malmö. En dag hade BSS (Bevara Sverige svenskt reds. anm) gjort inbrott i mitt hem och pratat in mordhot på telefonsvararen. Det var obehagligt.

Blev du inte avskräckt att fortsätta politiskt?

– Nej, jag blir förbannad istället. Civilkuraget kommer på något sätt upp i mig. Det här får inte hända.

Vad tänker du på när du ser Anders Behring Breivik?

– Jag hatar ideologin han står för, inte honom. Och det stör mig att det sitter folk i politiska församlingar här i Sverige med liknande ideologi och det skrämmer mig. Det är viktigt att vi tar debatten med dessa krafter och skiljer på person och ideologi.

Att terrorhandlingen inträffade i just Norge är något som förvånat henne mycket.

– Norge är nog det sista landet jag skulle kunna tänka mig skulle drabbas. Det hade känts mer naturligt om Sverige drabbats tidigare.

Hon har framtidstro och hoppas nu att Trelleborg ska få en SSU-klubb, något som inte funnits på många år. Men för att nå dit tror hon att de politiska partierna måste ändra sina arbetssätt för att bli attraktiva för olika grupper, framförallt ungdomar och småbarnsföräldrar.

– Rekryteringsarbetet är igång. Vi har sökt hjälp med detta från SSU-Skåne, som varit runt på gymnasiet, Liljeborgsskolan, Gasverket och Fagerängen. Vi måste komma ifrån de traditionella mötena och hitta nya plattformar för att bli mer lockande. Det skulle vara roligt med lite fler ungdomar. Det känns dåligt för mig att vara ung i partiet. Jag vill vara den medelålders tant jag är, säger hon med glimten i ögat.

Terrordåden i Norge

En bil fullastad med sprängämnen parkerar utanför regeringskansliet i Oslo den 22 juli 2011. En ensam man lämnar den. Strax därefter sprängs bilbomben. Åtta människor dör och flera skadas. Mannen åker där efter i riktning mot den lilla ön Utöya, där AUF, den norska motsvarigheten till SSU, Socialdemokratiska ungdomsförbundet, samlats. Utklädd till polis och med en väska fullproppad med vapen och ammunition tar sig mannen ombord på en liten färja och lyckas ta sig till ön. Syftet med resan är att döda så många som möjligt av de ungdomar som finns på ön. 69 av de 560 personerna som befinner sig på ön dör, de flesta skjuts av mannen, som senare visar sig vara Anders Behring Breivik, en norrman som åtalats för terrorbrott, överlagt mord, mordförsök, allmänfarlig ödeläggelse, avsiktlig förstörelse av samhällsbärande funktioner och spridande av allmän fruktan hos allmänheten. Nu väntar han på sin dom.

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu