Matte och husse lär sig lyda

Starka strålkastare lyser upp gräsplanen utanför bostadshuset i Skegrie där Anders Östergren bor med sin familj. I ljuset pågår en grundkurs för hundägare. Det är gruppens andra kurstillfälle och lektionen börjar med att alla får visa att de har övat på läxan: Att få hunden att gå fot, vilket betyder att den går snyggt intill sin ägare utan att dra i kopplet.

Anders Östergren, som står i mitten, har på sig en trådlös mikrofon och ur högtalarna hörs hans tips och råd. Hans hundägarskola är en verksamhet som har fått växa successivt. Grunden är hans jaktintresse.

– 2002 köpte jag min första hund, Sassi. Jag letade efter kurser överallt i närområdet och hamnade genom en kompis hos Jeppe Stridh i Veberöd, berättar Anders Östergren.

Efter genomförd kurs blev han kvar som instruktörselev och fick på så sätt träffa många olika hundtyper och raser. När han så småningom blev diplomerad instruktör började han att ge privatlektioner. Efter att verksamheten utökats till grupper blev det till slut så stort att Anders Östergren, som då bodde i Höllviken, kände behov av större ytor.

– Vi hittade den här gården och fick köpa den. Det var då jag började satsa på hundägarskolan på allvar, berättar han.

Det var 2007. Idag ägnar han en stor del av sin fritid åt skolan. Två kvällar i veckan håller han i lektioner och utöver det går mycket tid åt till planering. Men han har fortfarande kvar sitt vanliga jobb.

– Jag vill inte leva på detta, det började som en hobby och då ska det vara det.

Förutom önskan om att få sprida sin kunskap drivs Anders Östergren av omtanken om både hundar och omgivning.

– Jag tror att det är lätt att adoptera mitt sätt att se på lydnad eftersom det grundar sig i en stor kärlek till hundarna och mycket respekt för människorna.

Det finns flera orsaker till att det är viktigt att ha en lydig hund. Allergiska eller hundrädda människor är en, förhållandet mellan ägare och hund är en annan.

– Det handlar om ett förhållande mellan två individer. Om hunden inte lyder börjar ägaren upprepa sig. Ägaren blir ledsen och arg och tycker att det är fel på hunden för att den inte förstår. När man lyckas bryta det mönstret och får hundens uppmärksamhet behöver den direkt få beröm och glädje. Men det klarar vi inte av att ge när vi är irriterade, förklarar Anders Östergren.

Idealet, menar han, är 95 procents kärlek och roligheter och 5 procents tillsägelser. Så kommer förhoppningsvis relationen mellan mattarna, hussarna och deras hundar som nyss lärt sig att gå fot att se ut när grundkursen är slut om åtta veckor. Anders Östergren har gott hopp.

– Det är inte omöjligt att lära en gammal hund att sitta, även om det är svårare ju mer ingrodda problemen är. Det är nästan svårare med människor. Vi är mer vanedjur än vad hundarna är. Ägare som har haft flera hundar och alltid gjort samma sak har svårt att ändra på sitt beteende.