Hallå där Charlotte Essen...

Vad är det som väntar besökarna på torsdag?

Jag kommer fokusera på några kända sekthändelser där man inte brytt sig om barnperspektivet. Däremot kommer jag inte prata om barnen i boken eftersom de redan kommit till tals i olika tidningar.

Varför ville du skriva den här boken?

Jag skrev en artikel i DN 1997 om en familj som lämnat en sekt. De var verkligen extrema men jag fick massor av samtal från människor som beskrev liknande erfarenheter från annat håll. Då förstod jag att det fanns många likheter i en mängd rörelser om hur det är att växa upp i en sekt.

Vad var det svåraste?

Det var att få insikt i de här barnens situation. Att veta att barn och ungdomar far illa och sen behöva sitta på de berättelserna. Jag har mött en väldig ångest hos alla. De isoleras fysiskt och psykiskt och får inte integreras i samhället.

Du är kritisk i boken till hur myndigheterna har bemött de här barnen. Har det fått något politiskt efterspel?

Jag har träffat barnombudsmannen vid två tillfällen och politiker som har läst boken har lämnat in motioner. Rädda Barnen har också gjort en utredning utifrån boken. Men ingenting har hänt rent praktiskt.

Vad var det mest förvånande?

Det var att föräldrarna bortser från sin beskyddarinstinkt och låter sina barn fara illa. Det är svårt att förstå men dragningskraften är så stark att de kan se på när deras barn blir tagna vid sidan och slagna. Det visar hur stark indoktrineringen är i en sekt.