– Jag frågade handläggaren vad ungdomarna skulle göra på dagarna. "Det får vi fråga ungdomarna om", sa hon till mig. Men det går inte med de här ungdomarna, de behöver ett strukturerat schema. Jag tyckte det kändes som ren förvaring så vi tackade nej, säger Susanne Persson.
Susanne Persson är besviken på kommunens LSS-enhet. Förra året ansökte hon om att hennes son Robin Persson skulle få skickas på ett specialkollo för barn och ungdomar med olika former av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kommunen sa nej till kollovistelsen, men förvaltningsrätten ja. Fast då var det för sent. Kollot var slut för den gången men i år skulle hennes son kunna åka, hoppades Susanne Persson. Men likt förra året avslog kommunens hennes ansökan och i år höll förvaltningsrätten med. Under ett telefonsamtal med en LSS-handläggare blev sonen istället erbjuden en vecka på kommunens korttidsboende.
– 1,5 kilometer från hemmet är inte ett miljöombyte. Och det är ju det som är tanken med korttidsvistelsen, att komma bort från vardagen här hemma. Varför ska han sova borta på korttidsvillan när han kan gå hem och sova i sin egen säng istället? frågar sig Susanne Persson.
Även Robin Persson tycker det känns meningslöst att bo på korttidsboendet som ligger ett stenkast från hemmet.
– Det skulle bara kännas som att jag skulle gå till Netto och sen hem igen, säger han.
Susanne Persson är också mycket kritisk mot att kommunen inte har informerat henne tillräckligt om deras korttidsboende.
– Jag har inte fått någon skriftlig information om vad han i så fall skulle göra där på dagarna. Som jag ser det handlar det bara om pengar. Det är en snabblösning för i år. Kommunen försökte starta upp ett eget specialkollo förra året men det funkade inte det heller, säger Susanne Persson.
Vad innebär det för er att det inte blev något specialkollo i år?
– Jag får ingen chans att ladda mina batterier för att orka med resten av året. Inte han heller, säger Susanne Persson.
– Det suger att inte få åka på kollo. Jag hade hoppats på att få åka, säger Robin Persson.
9% är glada
12% är likgiltiga