Norge minns offren för terrorn

Området söktes tidigt på morgonen igenom av bombhundar. Regeringsbyggnaderna bär fortfarande spår av Anders Behring Breiviks bomb.

Flera fasader, bland annat Höyblokkas, är täckta av vit presenning. På ett annat av husen har de trasiga fönstren ersatts av plywoodskivor.

Framförd av en liten blåsorkester ekar Det är en ros utsprungen över regeringskvarteren. Kort därefter håller statsminister Jens Stoltenberg sitt första av många tal under dagen.

Bomben och skotten var menade att ändra Norge, säger Stoltenberg, men Breivik fick inte som han ville. Nationen förenades, först i chock och förtvivlan, sedan i mänsklighet och mångfald.

– Gärningsmannen misslyckades. Folket vann, säger Stoltenberg.

– Det har i sanning varit ett tomt år. Inte en dag har gått utan att tragedin fyllt det offentliga samtalet, säger han.

– Den 22 juli ska alltid knytas till dem som dog i attackerna, säger Stoltenberg. Men Norge kommer inte att glömma dem som lever kvar med synliga och osynliga sår.

Efter talet bärs kransarna från regeringen och kungahuset fram och ljudet av dova trumslag faller tungt över de församlade. En minnesgudstjänst hålls klockan elva i domkyrkan i Oslo.

På eftermiddagen samlas bland andra anhöriga och överlevande på Utöya för en minnesceremoni. På kvällen väntas mängder av människor till den konsert som hålls på Rådhusplatsen i Oslo till minne av offren.

– Det är en dag för dem som miste livet i fjol och för att visa omsorg om dem som skadades och tusentals anhöriga. 22 juli handlar först och främst om att minnas alla de som drabbades, sade Jens Stoltenberg på en presskonferens efter kransnedläggningen i regeringskvarteret.

På plats fanns många representanter från nordiska medier men också ryska, kinesiska och tyska journalister. Stoltenberg fick många frågor om hur Norge ska gå vidare efter terrordåden den 22 juli.

På vilket sätt blir den här dagen ett avslut?

– Den kommer innebära att vi lägger några kapitel bakom oss. Vi kan sätta punkt för ett år av sorgearbete. Men vi kan inte lägga det bakom oss. Många människor kommer att leva med sorg och många kommer att leva länge med skador. Norge kommer bära det här med sig länge, säger Jens Stoltenberg.

Kön utanför Domkyrkan i centrala Oslo ringlar sig flera kvarter bort inför minnesgudstjänsten. Flera av de köande bär med sig rosor.

– Jag är här för att hedra de döda och skadade. Jag tycker det kändes rätt att gå hit i dag, säger Oslobon Trude Valaker, iklädd grå dräkt och vit blus, till TT:s utsända.

Hon arbetade i regeringskvarteren dagen då terrordåden ägde rum och känner flera av de många skadade.

– En sådan här dag är viktig för Norge. Det var en nationell tragedi som drabbade oss alla. Vi behöver samlas och påminna oss om att ta hand om varandra, säger hon.

Blå blommor på höga stjälkar smyckar Oslo domkyrka under minnesgudstjänsten. Bänkarna är fyllda till sista plats. Många står längs väggarna och följer gudstjänsten.

Biskop Helga Haugland Byfuglien fokuserade i sin predikan på sorgen.

– Vi har tänt ljus, lyft rosor och hållit om varandra, men mörkret hos dem som har det tyngst blir inte alltid ljusare av det. För mycket djupare och längre in än alla våra ideal, frågor, tankar och känslor är sorgen över alla som blev offer för en gränslös ondska som slog till, planlagt och brutalt, mitt i livet.

Auf-ledaren Eskil Pedersen talade i kyrkan om minnena av dem som dödades på Utöya.

– För ett år sedan var de där bredvid oss. De kramade oss och skrattade med oss, sade han.