EU-regler sätter stopp för närodlat

I livsmedelsbutikerna handlar vi mest svenskt kött. Men kommunerna köper sin mat genom stora offentliga upphandlingar. Där väger prislappen ofta tyngre än kraven på smak, djurskyddsregler eller miljövänliga transporter.

Därför kan skolmaten innehålla exempelvis falukorv från Tyskland, kyckling som stekts i Brasilien eller bordsmargarin med transfetter.
– Man har möjlighet att ställa krav, exempelvis att man vill köpa livsmedel som är ekologiska eller utan transfetter. Servera har ett brett sortiment att välja bland, men många kommuner utvärderar till största delen efter priset. De får vad de betalar för, säger Ulla-Britt Isaksson.

Hon är utesäljare på grossistföretaget Servera, som är Sveriges största matleverantör till skol-köken. Där finns livsmedel från såväl Skåne som Brasilien, men att köpa närodlat är inte särskilt vanligt. I de offentliga upphandlingarna får kommunerna inte ställa krav på att maten ska vara svensk, eller skånsk för den delen.

När lobbyorganisationen Skolmatens vänner, som drivs av LRF, nyligen frågade de kommunala kostcheferna i Skåne och Halland hur stor andel av skolmaten som var närproducerad blev svaret i genomsnitt endast sju procent.

Och bara hälften tog hänsyn till smaken när de köpte in maten.
– I många kommuner ger vi barnen det absolut billigaste som går att köpa. Och den maten är inte bra, anser Annika Unt Widell, dietist hos Skolmatens vänner.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson (C), som är i full färd med att lansera ”Matlandet Sverige”, tycker att politikerna ska engagera sig i skolmaten:
– Kommunpolitikerna måste ta makten över maten. De har ofta överlämnat beslutsfattandet till duktiga tjänstemän. Men vid upphandlingarna borde de ställa krav på kvaliteten, precis som de gör när de handlar upp brandbilar eller nya gymnastiklokaler.

I Laholm bestämde sig politikerna nyligen för att göra just det, ställa krav. Alla livsmedel ska vara producerade i enlighet med svensk djurskydds- och miljö-lagstiftning.

Men när maten skulle handlas upp blev det tvärstopp. Grossistföretaget Servera ansåg att kraven inte följde lagen om offentlig upphandling och har nu drivit ärendet till förvaltningsrätten.

– Det blir en märklig situation när vi kräver att djuren i Sverige ska behandlas på ett visst sätt och samtidigt tvingas våra skolbarn och äldre äta mat som har producerats under sämre förhållanden. Det är dubbelmoral, säger servicenämndens ordförande Michael Stråhle Wärring (M) i Laholm.

Trots de hårda upphandlingsreglerna anser jordbruksminister Eskil Erlandsson att kommunerna kan styra matinköpen mycket mer än i dag. Ett exempel är att dela upp inköpen i mindre volymer, så kan även det lokala mejeriet vara med i konkurrensen.

Och istället för att hänvisa till den svenska djurskyddslagen kan man bestämma att köttet bara får komma från grisar som har fått gå fritt och böka.
– Man kan också sätta ett koldioxidkrav för transporten om man vill köpa livsmedel från närområdet, säger Eskil Erlandsson.