Sverige röstade ja till köttklister

MALMÖ. Sverige har röstat ja till produkten, som tillverkas av blod från ko eller gris.

Med hjälp av enzymet trombin kan köttdelar sättas ihop på ett enklare sätt, till exempel kan mindre delar av fläskfilé sättas ihop till något som ser ut som en hel färsk filé.

På måndagen fattades beslut om trombin i EU-kommissionens ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD). Ett land röstade emot och ett lade ner sin röst. Övriga länder inklusive Sverige röstade ja.
– Vi vill inte ha det här alls – det är ett slags köttsminkning, säger Jan Bertoft, generalsekreterare i föreningen Sveriges Konsumenter.

Med hjälp av enzymet trombin kan köttdelar sättas ihop på ett enklare sätt, till exempel kan mindre delar av fläskfilé sättas ihop till något som ser ut som en hel färsk filé.
– Problemet är att det ser ut som riktigt kött. Det är oärligheten i det hela som gör att vi inte tycker att detta är okej, säger Bertoft.

Han beskriver utvecklingen inom köttbranschen som ett sluttande plan, där man kommer allt längre bort ifrån själva råvaran.
– Det är en ytterst olycklig utveckling, där man sätter samman produkter under förespegling att det skulle vara något äkta.

Även EU-parlamentarikern Åsa Westlund (S) är kritisk:
– Att använda trombin i kött är ett sätt att vilseleda konsumenterna, att framställa något som finare än vad det är.

Hon har varit med och tagit fram den nya EU-lagstiftningen om livsmedelstillsatser som börjar gälla fullt ut i början av nästa år.
– Om den hade gällt i dag, hade det här inte kunnat tillåtas. Det är min bestämda uppfattning, säger hon.

Men för Gunilla Henrysdotter, jurist på Livsmedelsverket, är det däremot inte lika självklart att den nya lagstiftningen skulle göra trombinet otillåtet.
– Det skulle godkännas i morgon också, säger hon.

Det viktigaste för Sverige var ordentlig märkning av produkter som innehåller trombin, berättar avdelningsdirektör Evelyn Jansson-Elfberg på Livsmedelsverket.
– Det är ingen fara med att äta det, men risken är att kunden får betala ett för högt pris. Det är vilseledandeaspekten vi har reagerat för, säger hon.

Därför har Sverige och ytterligare några länder argumenterat för att trombin ska klassas som livsmedelstillsats i stället för processhjälpmedel.

Den linjen vann gehör och det innebär att produkter med trombin bara kommer att kunna säljas i förpackningar till slutkonsument där trombininnehållet deklareras. Intill produktnamnet ska det stå: ”Kommer från sammansatta köttdelar”. Om trombinet är framställt av grisblod ska detta också stå på förpackningen.

Det kommer däremot inte att kunna användas inom cateringbranschen eller i storkök, vilket Evelyn Jansson-Elfberg är mycket nöjd med.
– Hade vi bara röstat nej hade det gått igenom i alla fall och då hade det blivit tillåtet inom catering så som tillverkaren ville. Så vi är nöjda med det här, säger hon.

Åke Rutegård, vd för branschorganisationen Kött och Charkföretagen, kan inte uttala sig om svenska företags intresse av att börja använda det nya sättet att klistra ihop kött med hjälp av trombin.

– Jag har hört mig för bland våra medlemsföretag och för dagen är det inte aktuellt. Frågan kommer med säkerhet att diskuteras i vårt kvalitetsråd, som består av experter från medlemsföretagen, säger han.

Han betonar att det är upp till varje företag att ta ställning och i slutänden konsumentens sak att göra ett aktivt val av vad man vill äta.

Kan det bli så att konsumenterna känner att köttbranschen försöker luras?
– Ja, det finns en fara för det. Vi är väldigt uppmärksamma på risken för att konsumenterna ska vilseledas, säger han.