Polisledningen tog beslutet att flytta polismannen från yttre tjänst i uniform och patrullbil till skrivbordsuppgifter i en annan del av stan efter att minst en skrivelse kommit in till myndigheten om händelser under juni månad.
I skrivelsen påstås polismannen, enligt Sydsvenskans uppgifter, ha kontakter och privat umgänge med personer i den ena av de båda grupper som driver det så kallade gängkriget i Malmö: M- och K-falangerna.
Om en polisanställd sätter polisens förtroende hos allmänheten i fara är det ett tillräckligt skäl för att förflytta någon.
– Men då måste det som sägs ha substans, det kan inte vara lösryckta åsikter, säger Ulf Sempert, polismästare i Malmö.
Sempert betonar att han uttalar sig generellt och säger att möjligheten att flytta personal ingår i arbetsledningsrätten. Dels kan det finnas verksamhetsskäl, dels säkerhetsskäl.
Verksamhetsskäl handlar exempelvis om tillfälliga förstärkningar, som den särskilda polisinsatsen dygnet runt på Herrgården i Malmö. Den tar i anspråk poliser från hela Skåne.
– Sen har vi säkerhetsskäl. Dels för individen, om det finns hot mot honom, säger Ulf Sempert.
– Men om det finns misstankar om brottslig verksamhet eller om allmänhetens förtroende för polisen kan påverkas så är det också skäl.
Sydsvenskan har talat med en lång rad poliser, även i chefsställning, som bekräftar att förflyttningen av den anklagade polismannen beror på påstått vänskapliga relationer med kriminella – en källa säger att polismannen ska ha setts festa med folk ur det ena av M- och K-falangerna.
Det fanns på torsdagen ingen formell polisanmälan mot polismannen vid Skånepolisens internutredningsgrupp, IUG. Däremot sysslar man vid IUG, enligt Sydsvenskans uppgifter, med en förgranskning av anklagelserna mot mannen.
Det fanns på torsdagen heller inte någon anmälan till polisens personalansvarsnämnd, vilket är standardförfarande vid exempelvis misstankar om tjänstefel, vilket umgänge med kriminella skulle kunna rubriceras som.
Sammantaget pekar detta på att misstankarna inte är särskilt konkreta. Men polisledningen berättar som sagt inte exakt vad polismannen anklagas för.
– Såna här förflyttningar görs i mångt och mycket för att skydda den enskilda människan, säger en av polismannens tidigare chefer för att gjuta olja på vågorna.
– Man lyfter bort honom ur ett sammanhang som kan bli hotfullt för honom, eller där han kan riskera att utsättas för påtryckningar.
En av mannens tidigare chefer säger att den förflyttade mannen hittills alltid varit en bra, hårt arbetande och ansvarskännande polis.
– Jag hoppas inte jag kommer att behöva ändra på den uppfattningen, säger han.
”Vi har ett uppdrag och ansvar som gör att vi får räkna med att vi alltid
betraktas som poliser, även på vår fritid”, säger Ulrika Herbst, chef för
polisavdelningen vid Rikspolisstyrelsen.
Här är exempel på vad som är okej respektive olämpligt för en polisman att
göra utanför sin arbetstid.
1. En polisman kan ha fackliga, politiska eller andra ideella
förtroendeuppdrag. Men … det finns vissa uppdrag som till exempelvis
nämndeman i domstol som en polis inte kan väljas till.
2. En polisman kan extraknäcka som bussförare, långtradarchaufför och
taxichaufför. Men … det är Inte okej för en trafikpolis i yttre tjänst
att köra taxi i sitt polisdistrikt.
3. En polisman får vara anställd i en affär. Men … handel med exempelvis
explosiva varor, vapenhandel eller begagnade varor är inte okej.
4. En polisman kan vara kontaktman inom socialtjänsten. Men … polisens
skyldighet att rapportera om brott går alltid före den sekretess som gäller
för en kontaktperson. Och det gäller att alla inblandade känner till och
godtar det.
5. En polisman får föreläsa, anlitas som konsult eller på annat sätt vara
verksam inom utbildningssfären. Men … det får aldrig övergå i rådgivning i
enskilda fall. Det är heller inte okej för en polis att utbilda väktare
eller driva trafikskola.
6. En polisman har rätt att få umgås med vem hon eller han vill. Det finns
inget som reglerar polisens val av umgängeskrets i lagen om offentlig
anställning. Men … Det gäller att använda sitt sunda förnuft. Att
umgås med exempelvis grovt kriminella är inte lämpligt.
Källa: Rikspolisstyrelsen
30% är glada
3% är likgiltiga