Riksbanken sänker räntan

– Svensk ekonomi bromsar in. Därför gör vi bedömningen att vi nu kan sänka räntan och vi skjuter räntehöjningar på framtiden, säger Riksbankschefen Stefan Ingves.

Bakgrunden är bland annat den utdragna skuldkrisen i Europa och svallvågorna slår in även över Sverige.

– Det kommer att ta lång tid att reda upp de problemen och det leder till en svag utveckling i euroområdet. Vi räknar till och med med att euroområdet krymper lite grann. Och den svaga utvecklingen tynger även Sverige.

Riksbanksledningen bedömer att styrräntan under fjärde kvartalet nästa år kommer att ligga på cirka 1,7 procent, det vill säga i stort sett en oförändrad ränta jämfört med nuläget. Tidigare var prognosen en ränta på 2,3 procent under fjärde kvartalet 2012.

Ett år senare, fjärde kvartalet 2013, har Riksbanken höjt styrräntan till 2,4 procent, jämfört med tidigare prognos på 2,9 procent.

Tor Borg, analytiker på SBAB, hade räknat med en räntesänkning med just 0,25 procentenheter. Om nedjusteringen av räntebanan säger han:

– Det är en väldigt försiktig sänkning av räntebanan egentligen. Man hade kanske hoppats på lite mer. Det känns som att det här var det minsta de kunde göra.

Han tror att Riksbanken vill gå försiktigt fram och pekar på att direktionens syn på det ekonomiska läget har förändrats rätt kraftigt sedan oktober.

– Det kanske tar lite tid att svänga den här skutan, jag tror det handlar mycket om det.

Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, konstaterar att Riksbanken är väldigt försiktig och vill ta ett steg i taget.

– Men det innebär ju att signalvärdet från den här reporäntebanan minskar. Det är någonting som Riksbanken behöver diskutera igenom.

Riksbanksledningen poängterar att osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är stor.

"De statsfinansiella problemen i framför allt euroområdet kan fördjupas och de negativa effekterna på Sveriges ekonomi bli större. I ett sådant läge kan räntebanan behöva bli lägre. Å andra sidan är det möjligt att förtroendet för euroländernas statsfinanser återvänder snabbare än väntat. Detta skulle motivera en högre räntebana", skriver banken i ett pressmeddelande.

Två ledamöter i riksbanksdirektionen, Karolina Ekholm och Lars E O Svensson, reserverade sig mot majoritetsbeslutet. De ville sänka reporäntan till 1,50 procent och samtidigt sänka räntebanan till att landa på en styrränta på 1,25 procent från och med andra kvartalet 2012 till och med tredje kvartalet 2013.

Dagens räntesänkning får sannolikt ingen större inverkan på boräntorna, enligt SEB.

– 25 punkter räcker sannolikt inte för att det ska bli några stora effekter tremånadersräntan. Vår prognos är minst tre sänkningar och blir det så stora sänkningar kommer det att få effekt på boräntorna, säger bankens privatekonom Gunilla Nyström till TT.

Men Fastighetsbyråns vd Lars-Erik Nykvist kallar Riksbankens räntesänkning för en "julklapp" till landets bostadsägare.

"Själva sänkningen har främst en psykologisk betydelse. Räntebanan är egentligen mer relevant för att bostadsköpare ska kunna ta beslut och planera långsiktigt", skriver han i ett pressmeddelande.

Mäklarsamfundet är inne på samma linje och menar att räntesänkningen gör det lättare för bostadsköpare och säljare att räkna ut sina kostnader den närmaste tiden.

Bankerna hänvisar numera ofta till nya, strängare kapitaltäckningskrav som en orsak till att boräntorna inte sänks i samma takt som Riksbanken sänker styrräntan. Kraven innebär att bankerna måste ha mer pengar i sina kassavalv.

– Förenklat innebär det att bankerna tidigare kunde låna ut 96 kronor av hundralappen för de var tvungna att ha fyra kronor kvar i valvet. I dag kan de bara tjäna pengar på 88 kronor av hundralappen för de måste ha 12 kronor kvar i valvet från och med nästa år, säger Annika Creutzer, ekonomijournalist och privatekonomisk expert till TT.

Oron i Europa har också lett till dyrare upplåningskostnader för svenska banker som lånar mycket internationellt, enligt Annika Creutzer. Hon nämner även dålig konkurrens som en tredje faktor som drar upp kostnaderna för konsumenterna.

– Det är en klassiskt oligopolmarknad med en bristande konkurrens mellan bankerna som driver upp bolånepriserna, säger Annika Creutzer.