Dyrare idrott för barnfamiljer

Utvecklingen oroar Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber.

Mer än var femte kommun drar i år ner på stödet till idrottsföreningar, enligt en undersökning från Riksidrottsförbundet.

– Under de senaste tio åren har föreningarnas medlems- och träningsavgifter ökat mycket. När kommunernas stöd till idrotten minskar innebär det ökade kostnader för familjer som har barn som idrottar, säger Karin Mattsson Weijber, som ändå har viss förståelse för att kommunerna tvingas dra åt svångremmen.

– Vi är medvetna om att effekterna av finanskrisen ligger kvar längst hos kommunerna. Vi önskar dock att kommunerna såg mer långsiktigt på stödet till idrotten, för det är få verksamheter som ger så mycket tillbaka.

Under den senaste tioårsperioden har det statliga anslaget till idrotten ökat – från en halv miljard till två miljarder.

– Det är något som kommunerna är medvetna om och de kan därför i svåra ekonomiska tider dra ner sitt idrottsstöd, konstaterar idrottsforskaren Johan Norberg vid Malmö Högskola.

Norberg menar att det är för tidigt att säga att ett minskat stöd innebär en ökad börda för familjer.

– Det är stora skillnader mellan olika idrotter och mellan olika kommuner. Vi har tidigare sett att det är idrotten i stora och välmående kommuner som gynnas mest av stöd medan små fattiga kommuner får minst, säger Johan Norberg.

Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth känner ingen oro över rapporten.

– Idrotten är inte i någon kris. De flesta kommuner har behållit sitt stöd på oförändrad nivå och det sker i många kommuner en rejäl satsning på idrotten. De senaste åren har dessutom statens stöd till idrotten ökat kraftigt – inte minst genom idrottslyftet.