Integrationsfrågorna i valskugga

Trots det – eller på grund av det – debatteras inte integrationsfrågorna nämnvärt.

Men det finns skillnader mellan blocken.

De märks redan i partiernas olika betoning. Allianspartierna har presenterat ett gemensamt program för bättre integration av de invandrare som kommit hit. De rödgröna har i stället lagt fram ett migrationsprogram, som fokuserar på under vilka villkor Sverige ska ta emot asylsökande.

– För oss går integrationspolitiken igen på alla politikområden, förklarar Socialdemokraternas talesman Luciano Astudillo.

Han syftar då på investeringar i utbildning och jobb, bra förskola, bättre kvalité i skolan, fler och bättre bostäder. Även allianspartierna inser naturligtvis att politiken på detta område också påverkar invandrarnas chans i samhället. De framhåller särskilt rut och rot och sänkt tjänstemoms för restauranger.

Det är när man jämför de riktade åtgärderna mot just invandrare och integration som skillnaderna blir tydligare. Den tydligaste är att allianspartierna ställer litet hårdare krav.

En stor del av invandringen till Sverige är anhöriginvandring. Asylsökande som fått uppehållstillstånd tar hit sina anhöriga, som också får stanna. Enligt nya regler från regeringen måste i fortsättningen den som vill ta hit en anhörig – gäller inte egna barn – ha stadig inkomst och bostad. Det kravet vill de rödgröna ta bort.

De borgerliga vill att alla som får del av etableringsstöd ska genomgå en samhällsorientering om grundläggande demokratiska värderingar. Det stöds inte heller av de rödgröna.

Men allt är inte krav. Det mest radikala som föreslås är särskilda nystartszoner, där arbetsgivare i utsatta områden slipper avgifter och skatter om man anställer människor i området. Ska utredas. De rödgröna är splittrade kring detta. S är positivt inställd, medan V avfärdar det kategoriskt.

Även i synen på arbetskraftsinvandring är de rödgröna splittrade. Lättnaderna genomfördes under S-regeringen genom att MP gick ihop med de borgerliga.

Eniga är de däremot om att alla kommuner ska vara skyldiga att ta emot flyktingar. De vill se en individuell etableringsplan för alla nyanlända, även anhöriga. De vill, om det finns pengar, satsa 100 miljoner på bättre Svenska för invandrare (SFI) och ge diskrimineringsombudsmannen mera pengar.

De borgerliga vill stimulera bättre resultat i skolor i utsatta områden genom en tillfällig bonus för skolor som uppvisar resultatförbättringar. SFI ska förbättras och individualiseras. En särskild SFI-peng ska utredas för att öka möjligheten att själv välja anordnare. Lönesubvention på 75 procent vid instegsjobb, som ska ge nyanlända en fot på arbetsmarknaden, vill de borgerliga höja till 85 procent.