Allt fler obehöriga till gymnasiet

Det motsvarar knappt 14 000 niondeklassare, som alltså inte fick godkända betyg i något eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska.

Skolverkets generaldirektör Per Thullberg säger att man på myndigheten först trodde att siffrorna var felaktiga, eftersom förändringen från föregående år var så stor.

– Jag blev bestört. Vi vill ju att skolan ska bli bra och så visar det sig att de svaga eleverna får det allt svårare, och de blir fler. Det är en väldigt trist utveckling, säger han till TT.

Skolverkets förklaring till att andelen obehöriga ökat så märkbart på ett år är alltså först och främst att lärarnas betygssättning nu granskas på ett tuffare sätt. En annan bidragande orsak kan vara att kommunerna tagit emot betydligt fler elever från utlandet - elever som håller på att lära sig svenska. Det faktum att kommunerna fått ett fördubblat anslag till sommarskolor kan också ha spelat in.

Men frågan är om detta förklarar hela nedgången.

– Jag har svårt att förstå att det skulle vara en faktiskt försämring som är så stor från ett år till nästa. Vi måste borra djupare i siffrorna. Men vi har sett en nedåtgående tendens ända sedan 90-talets mitt.

Men utbildningsminister Jan Björklund är inte förvånad.

– Det här är siffror som är helt och håller väntade. Min bedömning är att den här trenden kommer att fortsätta under ett antal år framåt, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP), som skyller siffrorna på en vag och undermålig utbildningspolitik som Sverige enligt honom haft under 40 år.

– Jag har i 15 år påpekat det här och nu försöker vi lägga om skolpolitiken.

Hans viktigaste åtgärder:

– Vi ska ha betyg tidigare i skolan och tidigare nationella prov och mer studiedisciplin. Jag vill också ha speciallärare tillbaka på lågstadiet. Det är viktigt att stödinsatser sätts in tidigt.

Oroas du inte över detta ytterligare tapp i statistiken?

– Återigen, resultatet var väntat. De här siffrorna har sjunkit sedan 90-talets början. Visst är det oerhört trist men nu gäller det att vända utvecklingen, svarar Björklund.

Jan Björklund pekar också på att lärarna blivit tuffare i sin betygssättning och talar om tidigare "glädjebetygsättning". Han hävdar att skolor tidigare godkänt elever i för hög omfattning.