Han ska inte bli blåst på medalj

Sport Artikeln publicerades

Stefan Nilsson vill helst vara i blåsväder. Men är han för taggade är det risk att det går åt pipan. – Blåst i London skulle vara bra och jag ska inte vara för mycket på G på morgonen. Är det så är det rätt dag för bra skytte, säger Stefan Nilsson.

Regnet öser ner från en svartgrå himmel. Pölar med vatten samlas i bilspåren. Det är fuktigt, bra väder för mördarsniglar, sämre för skyttar.

– Sådant här väder tränar jag inte i. Vi tävlar inte heller i hällregn, då avvaktar vi. Och är det åska är det förbjudet att skjuta, berättar Stefan Nilsson i en exklusiv intervju för Trelleborgs Allehanda.

Från klubbstugans veranda visar Stefan Nilsson Trelleborgs jaktskytte­klubb. Den kan han utan och innan. Här tränar han dag ut och dag in, ofta i den starka vind som hör Söderslätt till.

– Det skulle ju inte vara helt fel med blåsväder i OS. Då har jag en fördel. Men som skytt måste man vänja sig vid olika förhållanden. På Cypern är det bäst att skjuta på morgonen, efter lunch brukar det blåsa. På andra ställen kan det vara svårskjutet beroende på var solen står, säger Stefan.

Stefan Nilsson harfinputsat OS-formen i Trelleborg, Kivik, Hässleholm och London.

– Jag vill ha variation. Hässleholm liknar förhållandena i London med ett stort grön nät som fångar upp haglet.

Men det har varit en lång resa till London. 21-årige Stefan Nilsson började skjuta redan som 9-åring. Farbror Bertil lockade med honom.

– Min pappa Sune och Bertil jagade. Bertil frågade om jag ville följa med och gjorde en bössa till mig, sågade till kolven och så där. På banan visade det sig att jag hade talang.

Sedan har det blivit fullträff efter fullträff.

– När jag var 13, 14 år sköt jag lika bra som seniorerna och vann medaljer i juniortävlingarna, sedan dess har OS varit en dröm. Anders Dicksson som var ansvarig för landslaget beslöt att göra en ungdomssatsning och den föll väl ut. Tre av fyra skyttar i OS kommer från den satsningen, berättar Stefan.

Han har varit med i SOK:ssatsning i tre år, fast siktet var först inställt på OS 2016.

– En skytt brukar vara som bäst mellan 30-40 år, men vi är tre unga skyttar från Sverige och det är unikt. Vi har pressat varandra, uttagningarna har varit hårda och det har gjort vi hjälpt till att lyfta skyttesporten i Sverige, säger Stefan, som blev den förste svensk någonsin att vinna en världscuptävling i skeet.

– Min styrka är jag kan hålla ihop serie efter serie. Jag gnäller inte över väder, vind eller duvor som kommer för snabbt. Bommar jag en duva är det bara att fokusera på nästa.

– Jag brukar säga att har jag skjutit 25 träff en gång så kan jag göra det igen.

Det var den taktikenStefan Nilsson använde i för-OS i London, som han vann och som innebar att han fick OS-platsen.

– Då sköt jag 23 av 25 i första serien. Sedan blev det bara fullträffar. Det var jädrigt gott.

Man kan förledas att tro att skytte är en liten sport som bara berör de närmast sörjande.

– Med grenarna i pistol, gevär och lerduva är det världens största individuella sport. Italien, Cypern, USA, ja överallt utom i Norden är skyttet stort. I Sverige får vi ingen mediebevakning mer än till OS trots att vi har några av världens bästa skyttar.

Fast detta är inte orsakentill att Stefan Nilsson nobbar alla intervjuer med pressen.

– I samråd med mina tränare (pappa Sune Nilsson och Anders Dicksson) har jag bestämt att jag pratar enbart med Trelleborgs Allehanda, andra får vänta till de officiella presskonferenserna. Jag vill inte ha någon press från media, jag vill inte sväva iväg utan fokusera på skyttet.

Men det är absolut inte så att han är en person som skyr media.

– Många blir förbannade när jag tackar nej, fortsätter Stefan, men jag tror det är en klok strategi. Man faller tyngre om man går ut för hårt. Jag brukar säga att kom tillbaka och skriv efter OS, men då är det inte så intressant.

Istället har han fullt fokuspå skjutningarna vid The Royal Artillery Barracks tjugo minuter från ståtliga London Bridge den 30–31 juli.

– Jag känner mig rätt lugn, jag lägger ingen energi på att bygga upp förväntningar. Det är fruktansvärt jämnt i toppen, ett par missar så är det kört. Vi skjuter 5 gånger 25 skott och sedan är det sex som går till final.

Då är det bra att ha 25 000 skott årligen i träningsmängd.

– Även om SOK stöttar och jag har personliga sponsorer och mina föräldrar så har jag ju inte de resurser som finns i andra länder. Jag vet någon skytt från ett av oljeländerna som har egna skjutbanor i palatset.

En mental coach harstått till förfogande, men Stefan Nilsson har avstått.

– Jag tränar mentalt själv under skjutningen. Jag börjar bli van vid nervpressen efter att skjutit ganska många finaler.

Men är det inte svårt att sova om man skjutit 74 i de tre första serierna och ska sedan fortsätta med två serier nästa dag?

– Nej, det här är ju mitt jobb. Jag grubblar nog mer om jag bara skjutit 71.

Vilka krav ska vi ställa på dig i London?

– Att bara komma dit är bra och jag är ju med i SOK:s satsning för 2016. Fast nu när jag ska dit så ska jag göra allt för en bra placering, svarar Stefan bestämt.

Vad krävs för en final?

– I OS brukar det vara lite lägre resultat, kanske 121-123 för final. Det är väldigt jämnt i toppen, men har jag två bra dagar kan allt hända.

Vad är två bra dagar?

– Det ska blåsa och jag ska inte vara för mycket på G på morgonen. Då kan jag skjuta riktigt bra, säger Stefan Nilsson.