Sport

En hyvens hästkarl Sveriges guldhopp

Ridsporten är i rampljuset inför OS i London. Ilsknast lyser strålkastareljuset på Rolf-Göran Bengtsson. Han tar dock uppståndelsen och medaljförväntningarna med knusende ro.
– Det ger mig bara extra energi och det är bra för ridsporten, säger Rolf-Göran Bengtsson.

Sport

Det är en generös gentleman, ett av Sveriges absolut största OS-hopp, världsettan Rolf-Göran Bengtsson. Han tar sig god tid för media och publik och ställer vänligt upp.

Det har han alltid gjort. Som den gången för snart 20 år sedan då undertecknad var utsänd som novis på en hopptävling.

– Följ med mig. Jag ska gå banan så kan du se hur vi tänker, sa han då.

I dag skrattar han gott åt minnet.

– Det kommer jag knappt ihåg, jag har varit utomlands nu i 15 år.

Men han ställer likavänligt upp för sina kamrater i hopplandslaget.

Som den gången när Angelica Augustsson tvingades lämna EM-tävlingar ifjor i Madrid i all hast efter ett dödsfall av en närstående. Rolf-Göran Bengtsson ställde naturligtvis upp trots att han skulle fira sitt EM-guld.

– Angelica var orolig för hur hennes häst skulle transporteras från Madrid till Barcelona, där vi skulle tävla veckan efter. Jag sa till henne att hon skulle åka iväg och inte oroa sig för hästen, den fixar vi.

– Så jag satte mig i hästbussen och körde till Barcelona, berättar Bengtsson, som vore det den naturligaste sak i världen att göra just efter man vunnit ett EM-guld.

– Men det var gott att vinna EM, det smäller lika högst som mitt OS-silver.

Han har nyligen uppnåttlivets middagshöjd, fyllde 50 år den 2 juni. Det är bara en fördel när det drar ihop sig i London, tycker han.

– Det är något extra att rida den avgörande rundan vid ett stort mästerskap. Då handlar det inte bara om att kunna rida. Då spelar också nerverna in och det gäller att hantera situationen.

Att Rolf-Göran själv pallar pressen har han visat gång på gång. Frågan är om hans häst gör det. Rolf-Göran tvingades välja Casall La Silla till OS istället för Ninja La Silla, som han tagit flera medaljer tillsammans med.

– Ninja är inte riktigt återställd efter ett virus, men kommer att gå nationshoppning här i Falsterbo. Casall har visat vid flera tillfällen nu att han både har fysiken och det mentala för att klara ett stort mästerskap. Jag känner mig mycket trygg med hästen, han klarar även en omhoppning.

Låter som du har en hög målsättning i OS?

– Det är stora hinder, men små marginaler. Du kan få ett nedslag och plötsligt ser det inte så bra ut. I OS går laget först, men väl i en individuell final startar alla på noll. Det är dessa två sista rundor som är viktigast för en individuell medalj.

Han har redan ett OS-silver i sitt cv. Därför vill han högst upp på pallen i London.

– Ja, det är klart. Kanske blir det så att jag chansar lite extra i en final om ett guld står på spel, men vi får se hur det känns då.

Han lämnade Sverigeför 15 år sedan. Efter ett par år hos den holländske hästhandlaren Jan Toops fick han nog och slog sig samman med dansken Bo Kristoffersen i Breitenburg i Tyskland. Där får han fram den ene superhästen efter den andre.

– Vi har 35 boxar där nere, 15 av platserna har elever till Bo och de andra rider vi, berättar Rolf-Göran Bengtsson.

Det är den mexikanske mångmiljonären Alfonso Romo som förser Rolf-Göran med stjärnhästar med efternamnet La Silla, men det är ryttaren från skånska Södra Sandby som förädlar dem.

Med en av dem,Casall, har han nu chans att vinna OS-guld. Då blir det ny uppståndelse, kanske ett nytt Jerringpris.

– Det skulle vara roligt för ridsporten, säger den skånske gentlemannen.