Linda Heed kör på för fullt i Falsterbo

Linda Heed har tagit sig till Falsterbo Horse Show från sörmländska Trosa för egen maskin. Hon kör nämligen själv lastbilen med hästen Columbus H i, och har tagit C-körkort enbart för det ändamålet.

– Lastbilen måste ju komma till tävlingen och allt kostar pengar, så då sparar jag lite på att köra den själv. Dessutom är det lättare med egen lastbil, jag kan åka till tävlingarna när jag vill, säger Linda. Linda fyllde 28 år i torsdags. Hon firade sin födelsedag med att rida i kvalet till söndagens Grand Prix-tävling.

– Det är roligt att rida på sin födelsedag – man firar ju på bästa sätt, säger Linda.

Hon slutade på elfte plats i kvalet, och kvalificerade sig därmed med råge till huvudtävlingen.

– Jag gick inte för fullt i går (läs: i torsdags), men på söndag kommer jag ge järnet, säger hon.

Söndagens Grand Prix är uppdelat i två omgångar. Linda har satt upp ett ganska blygsamt mål.

– Jag hoppas ta mig vidare till den andra omgången. Innan Grand Prix:et är det dock Derby som gäller för Linda Heed och hästen Columbus. En tävling som de faktiskt vann för två år sedan. Förra året slutade de emellertid bara på femte plats.

– Det ska bli riktigt kul. Columbus är en superhäst i Derby, säger Linda, som tror att hon blir något av en högoddsare i dagens tävling.

Den största besvikelsen hittills i årets Falsterbo Horse Show för Lindas del var fredagens nationshoppning.

– På pappret hade vi det bästa laget. Jag hade hoppats att vi skulle vinna.

I nationshoppningen svarade Linda Heed själv för en svag förstarunda, som i allra högsta grad bidrog till Sveriges låga placering.

– När man river i första omgången tänker man att "fan, nu får jag inte riva mer", och så spänner man sig, vilket leder till att hästen också spänner sig. Och så river man igen. Det blir fler nationshoppningar för Linda framöver. Hon ska nämligen börja tävla i superligan.

– Efter den första omgången i dag kändes det riktigt dåligt. Men i den andra, där jag bara rev en gång, kunde jag lika gärna varit felfri. Så nu ser jag fram emot det.

Längre fram i tiden hägrar OS 2008. Och Linda är med i ett utvecklingslag, för de ryttare som befinner sig på gränsen till truppen.

– OS är mitt största mål nu. Men det är svårt att ta sig dit. Det räcker inte att jag är bra, även hästen måste ha ett bra år – man är ju aldrig bättre än sin bästa häst, säger Linda.

Christian Andersson