Rugbyspelare hårdtränar inför sommarens VM

När TA-sporten träffar Sara Åkerman gör vi det på hennes smultronställe i Trelleborg på sommaren, på Östra stranden.

– Mina kusiner som är jämngamla med mig bodde precis vid stranden så vi var alltid här hela dagarna när jag var yngre. Jag har många fina minnen härifrån, säger Sara Åkerman och blickar ut över stranden där många befinner sig i det blåa vattnet då det är den varmaste dagen på året.

Men denna sommar kan inte Pingvinspelaren vara på stranden för mycket. Jobb, rugby och extra träning inför VM tar den mesta tiden.

– Jag hinner med att koppla av lite också och ta det lugnt, men visst har jag fokus på träningen i mina tankar.

Varje vecka är det två rugbypass med Pingvin. Dessutom två till tre pass med intervallträning också. Och hon försöker även hinna med minst ett styrkepass i veckan, trots att hon jobbar heltid på sommaren.

Förra söndagen fick Sara Åkerman beskedet att hon är en av 26 som ska representera Sverige vid VM i rugby i London.

Sara och Anna Larsson är Pingvins representanter när Sverige är med i ett VM-slutspel för första gången sedan 1998. Sara visste att chanserna att komma med i truppen var goda eftersom hon var med i EM i våras då Sverige kom fyra.

– Jag har inte velat ta ut något i förskott. Dessutom är vi fyra spelare som varit med under landslagssamlingarna som konkurerat om samma position, så även om jag visste att jag hade bra chanser kunde jag inte vara säker.

Vad gjorde att du blev en av dem som blev uttagen till VM?

– Förbundskaptenen kallade till sig mig mitt under träningen och sa till mig att jag inte behövde vara med på den övningen eftersom jag var klar för VM. Jag fattade inte riktigt då att jag var klar.

– Efteråt blev vi inkallade till ett rum likt en idoluttagning då de förklarade att jag kommit med. De ville bara se hur jag förbättrat mig fysiskt. Min styrka och teknik talade för mig, och självklart min rutin.

Sara Åkerman är en av de mest rutinerade spelarna i det svenska damlandslaget. Debuten i blågult gjordes hösten 2000. Året därefter blev hon utsedd till årets rookie i svensk damrugby. Karriären gick spikrakt uppåt, men 2006 slutade Sara med rugbyn eftersom hon då flyttade till USA för att studera.

– Säsongerna hade pågått under hela åren eftersom jag spelade i landslaget. Jag behövde en paus.

I USA blev det knappt något rugbyspel alls. Istället tog skolan den mesta tiden. Sara pluggade management och HR i Santa Clara utanför San José i Kalifornien. Tre års studier klarade hon av på två år. När hon kom hem hösten 2008 kom också suget efter rugbyn tillbaka.

– I USA hade jag inte rugbyn runt hörnet på samma vis som jag har här hemma. Sedan hade jag saknat det sociala kring rugbyn också. Tiden i USA gav mig nyttiga erfarenheter och gjorde att jag växte på alla plan.

Sara gjorde comeback i landslaget i höstas. Med sin rutin är Sara viktig för såväl Pingvin som landslaget. Och när hon ska få representera blågult i ett världsmästerskap är det inte svårt att hitta motivation för sommarträningen.

Vad har Sverige för chanser i VM?

– Vi kommer att vara underskattade i VM. Jag hoppas att vi kan överraska, den inställningen måste vi ha. Vi har hamnat i en tuff grupp men jag hoppas att vi gör en insats som inte rugbyvärlden räknat med.

Men ännu har inte Sara VM i tankarna 24 timmar om dygnet. Hon vet inte ens var i London VM avgörs.

– Det kan jag kolla sen när vi ska åka. Nu tänker jag mer på att jag har mycket att hinna med innan vi åker till VM, att jag måste hinna träna så mycket som jag tänkt.

Varför blev det rugby för dig?

– Jag har alltid varit en träningsnarkoman och sysslat med många sporter. Det var bara killar i kvarteret där jag växte upp och det var mycket landhockey och fotboll med dem. Min pappa var fotbollstränare och min mamma är också väldigt sportintresserad. Första året på gymnasiet följde jag med en handbollskompis till rugbyträningen och gillade det. Jag fick en position av tränaren och kände att jag fick förtroende.

Den positionen var kratsare, det är den positionen som Sara spelar på i landslaget idag. Kratsaren är den som kastar bak bollen från klungan när spelet sätts igång och ska se till att motståndarna inte får tag i bollen. Dessutom är kratsaren den som kastar in bollen vid inkast. I Pingvin spelar hon däremot som åtta eller flank.

– Då är jag med mer i spelet eftersom jag är spelfördelare. Jag har spelat åtta i landslaget också, men till VM är jag uttagen för att spela kratsare.

Rugby är en tuff sport men Sara Åkerman har klarat sig undan allvarliga skador.

– Det gäller att inte tveka, att inte tänka efter utan bara köra på.

I dag bor hon i Malmö, men är ofta i Trelleborg. Här har hon sitt rugbylag och sin familj. Och besök på Östra stranden finns det tid till.

– Det blir inte lika ofta längre men det är fint här nere, säger Sara.

Och om hon blir nervös under VM kan hon nog hitta lugnet med att tänka på ljuva dagar på sin favoritstrand i Trelleborg.