Ambassadörer från Sydkorea på visit

Inne i Trelleborg taekwondklubbs lokaler svettas spelarna (ja det heter faktiskt så). Lokalen är kvav, det är till och med varmare än ute. Men energinivån är på topp.

Det är mycket skratt, bus och glädje. Men också strikt diciplin, det är till exempel strikt förbjudet att ha strumpor på sig i salen.

Gång på gång ekar rummet av våldsamma skrik från spelarna.

– Skriket ger styrka och självförtroende. Det är som att intala sig ”Jag kan!”, säger Jeong Yi Seul.

25-åringen är en av de fem ambassadörer från ”World Taekwondo Peace Corps Team” som kommit till Trelleborg för att sprida taekwondons gospel.

I Sydkorea är taekwondon nationalsport och nästan alla har åtminstone testat det menar Jeong Yi Seul.

Annat är det i Sverige och tanken är att de ska hjälpa till att sprida och utveckla taekwondon här.

– Taekwondon hjälper en att lära sig hur man uppför sig och skapar respekt för andra. Dessutom är det ett sätt att kultivera både kropp och själ, säger hon.

Till vardags är Jeong Yi Seul universitetsstudent hemma i Sydkorea, men han har tidigare jobbat som instruktör på en taekwondoskola i USA.

Gänget är hitbjudna av svensk taekwondos starke man, Trelleborgaren Chakir Chelbat och de bor i klubbens träningshall. De är här som volontärer och WTF (World Taekwondo Federation) betalar för resan.

Varje dag tränar de fem tillsammans med taekwondospelare från hela landet.

Just idag är en grupp från Malmöklubben Enighet på besök. Bland dem den 34-årige landslagsmannen Johan Svensson som vill bättra på sina poomsaeor.

– De är ju från taekwondons hemland där allt är så mycket bättre. Man får ju ta chansen när de är här, säger han.

Malmöiterna planerar att komma tillbaka redan i veckan. Men det koreanska gästspelet är inget elitprojekt, utan ett tillfälle för alla som är intresserade att få träna med några av världens bästa utövare. Jun In Ho och Hong Hyeon Jun är båda med i det Sydkoreansak landslaget.

– Vi anpassar varje träning till de som dyker upp, säger Eva Chelbat, som driver klubben ihop med sin make.

Jeong Yi Seul skrattar till när Jun In Ho ska förklara en träningsövning.

– Det är lite svårt med kommunikationen, säger hon förklarande.

Engelskan är knackig och mycket av instruktionerna sker genom kroppsspråk. Men Jeong Yi Seul tycker att svenskarna är bra elever.

– De är koncentrerade och villiga att lära, säger hon.

Till skillnad från hennes amerikanska elever menar Jeong Yi Seul.

Lördagens träning består både av en fysdel och mycket sparkövningar.

Också aerobic-taekwondo, som är nytt i Sverige, men jättepopulärt i Sydkorea.

Lee Du Ri håller i övningarna, som består av lika delar dans, aerobics och taekwondorörelser i skön harmoni.

När träningen är över bugar alla, tackar och tar varandra i hand. Fast först samlas samtliga och bugar mot en Sydkoreansk flagga som hänger inne i hallen. Alla är verkar nöjda och stämingen är på topp när det samlas för att ta en lagbild.

Tänk att något så våldsamt kan vara så vänligt.