Ett samtal kan "förstöra" hans sommarfrid

Förra sommaren var som en höstpremiär på La Traviata på Metropolitan i New York för Rasmus Bengtsson. Med andra ord – den var nästan för bra för att vara sann.

– Det var EM med U21-landslaget på hemmaplan, jag skrev proffskontrakt med Hertha Berlin och Cassandra och jag hade nästan nyss träffats, säger Rasmus.

Det är en avslappnad Rasmus som tar emot TA-sporten i föräldrahemmet. Kaffe och kakor är framdukat. Rasmus är artig, uppmärksammad och vältränad – rena svärmorsdrömmen. I trädgården leker valpen Chico med ett ben, en dvärgspets som införskaffades under proffssejouren i Berlin. Sambon Cassandra frågar på klingande göteborgska om hon kan sitta med och lyssna.

– Du behöver inte bara lyssna, prata så mycket du vill, svarar undertecknad.

– Ja, det här är min lilla familj, säger Rasmus och ler mot Cassandra.

Den var bra att ha med sig i Berlin när det gick som motigast. Rasmus hamnade ju i frysboxen när det degraderade Bundesliga-laget bytte tränare mitt under säsongen.

– Fotbollsmässigt var det väldigt tungt ett slag. Jag kunde göra en jättebra träningsvecka, men det spelade ingen roll. Då var det bra att vi trivdes så bra där allihop.

Det har varit en tuff tid i Berlin, men samtidigt har Rasmus lärt sig en hel del.

– Det var hårdare och snabbare än vad jag trodde. Och jag tycker Bundesliga är bättre än den italienska. Där är fullsatta arenor och hyfsat bra med pengar.

Och en viss skillnad på den månadsersättning på knappa 14 000 kronor han fick i TFF.

– Visst kan jag tänka mig spela i Bundesliga igen. Det har varit en lärorik tid, tyskar har en speciell mentalitet. De vill vinna till varje pris på varenda en träning.

Förra sommaren innebar också den lyckade EM-festen då Sverige blev utslaget efter straffar mot England i semifinalen.

– Det är mitt bästa minne som spelare. Vi visste att vi hade potential att vinna mot alla.

Efter EM blev det endast en match till med TFF innan det bar av till Berlin. Även Lazio och en del andra klubbar var på tapeten.

– Jag vet att åtta av tio spelare valt Lazio istället för Hertha, men när jag var i Rom fick jag inget bra intryck. Det kändes att jag skulle må och trivas bättre i Berlin.

Om förra sommaren var ett enda glädjerus så är det desto stillsammare nu. Ännu är det inte klart med någon ny klubb.

– Det är lite lugnare och jag är nog mer fundersam. Och att ha sin första semester på ett och ett halvt år är inte fel, säger Rasmus och serverar mer kaffe.

Två veckor på Bali, en tur till Smögen – Cassandras sommartrakter – och nu hemma hos föräldrarna på Näset.

– Men jag har hållit igång hela tiden med fys och löpning, även på Bali. Ibland kan det vara svårt att motivera sig att träna själv, men jag vill lyckas med fotbollen, inte bara i Sverige.

En bra drivkraft, men fotbollsträning behövs också. Därför har nu Rasmus börjat träna med TFF.

Att vara hemma under sommaren betyder att umgås med vänner och familj. Och att busa med Chico.

– Vi hade hund även när jag var liten så det är bara kul. Annars är den mesta tiden inbokad och jag måste hinna träna, jag måste vara i form om någon klubb hör av sig.

Just ett samtal från en klubb kan ”förstöra” den harmoniska sommarfriden. Rasmus agent Hasan Cetinkaya har redan fått några förfrågningar.

– Jo, han ringde nyss. Klubbar har börjat höra av sig så smått. Att jag är Bosman innebär att det inte är så svårt att få någon klubb i Europa intresserad. Fast det viktigaste för mig är att komma till ett lag där jag har större möjligheter att spela. Det behöver inte vara i någon av de tre största ligorna.

Annars kan det ju till en början av till Cassandras hemtrakter.

– Nej, men efter en karriär utomlands kunde ju IFK Göteborg passa bra. Lite har jag väl att säga till om, säger hon frågande och tittar på sin Rasmus.