Två gånger Trelleborg
Det bjöds på mat och underhållning innan själva årsstämman hölls. I år var det asiatiskt tema på maten och det fanns en tanke bakom det.
Under det drygt tjugo minuter långa tal som vd Peter Nilsson höll framgick det med all tydlighet var den stora gummikoncernen har sin stora tillväxt för tillfället, i Asien. Under de senaste fem åren har företagets omsättning där ökat med 116 procent. Under samma period var tillväxten i Europa 2 procent. Andra stora tillväxtmarknader för gummibolaget är Syd- och Centralamerika och Östeuropa.
Trelleborg AB har verksamhet i 44 länder. Varan heter inte gummi utan man sysslar med polymerteknologi och säljer produkter för att täta, dämpa och skydda.
Ett av de viktigaste budskapen i Peter Nilssons tal var att företaget är i ständig utveckling.
Trelleborg AB är för alltid förknippat med staden Trelleborg. Det var här företaget grundades 1905 av de två företagsledarna Johan Kock och Henry Dunker ur det som tidigare var gummifabriken Velox.
”Det var som en spindel i gummiindustrins nät, driven av en mördande konkurrens, rustad med okuvlig energi och med en vision i tankarna, som den 33-årige Henry Dunker, VD och disponent för Helsingborgs Gummifabrik, tillsammans med en förtrogen en aprildag 1904 klev av tåget på den nya stationen ner vid hamnen i Sveriges sydligaste stad, Trelleborg.”
Så beskrivs i boken ”De första hundra åren” upptakten till första mötet mellan Johan Kock och Henry Dunker.
Johan Kock var den innovative entreprenören som startade företag på företag. Inte för inte kallas han i dag för ”Trelleborgsindustrins fader”. Kock kom inte att stanna så länge på Gummifabriken utan det var Henry Dunker som tog över och framgångsrikt utvecklade företaget.
Även om mycket hänt sedan dess är den grundläggande situationen densamma, företag måste ständigt utvecklas för att överleva.
Gummifabriken i Trelleborg stötte på hård konkurrens från omvärlden. Under 1970-talet arbetade som mest drygt 4 000 personer i Trelleborg men bolaget lyckades ändå utvecklas trots de tuffa tiderna. Förvisso tvingades man i ett flertal omgångar säga upp personal i Trelleborg, men samtidigt expanderade man i andra delar av världen och blev den globala industrikoncernen Trelleborg AB.
Förra året var bolagets omsättning drygt 29 miljarder kronor och hade 21?307 anställda i mer än 40 länder. 2011 var företagets bästa någonsin med en rörelsevinst på 2,4 miljarder kronor. Som sagt, ett företag måste ständigt utvecklas för att överleva – och det lönar sig.
Det är intressant att jämföra årsredovisningen från Trelleborg AB med ett annat aktuellt bokslut, Trelleborgs kommun. Skillnaderna är förvisso stora, Trelleborg AB är ett aktiebolag som ge avkastning på ägarnas pengar medan Trelleborgs kommun har att ge invånarna service för de gemensamma resurserna.
Gummikoncernen är verksamt på internationell marknad medan kommunens verksamheter är skarpt geografiskt avgränsade.
Men det finns åtminstone en likhet. På årsstämman i torsdags gavs det utrymme för frågor från aktieägare om årsredovisningen. Ett liknande upplägg blir det på måndag då kommunfullmäktige inleder med en frågestund där allmänheten kan ställa frågor om kommunens årsredovisning.
Möjligheten att på plats ställa direkta frågor, om det så är till företagsledningen eller den politiska makten, ska inte underskattas. Det är inte bara svaren som är viktiga utan även hur företagsledaren eller politikern svarar.
Vd:n för Trelleborgs AB visade med all tydlighet att han har koll på sin verksamhet även om det är förståeligt att det inte går att ha kunskap om alla detaljer. På måndag får Trelleborgs politiker med kommunalrådet Ulf Bingsgård (M) i spetsen visa vad de går för. Det finns all anledning för politikerna att svara på varför kommunen förra året gjorde ett överskott på 70 miljoner kronor. Är det att förvalta skattemedlen på bästa sätt?
