Annons
Nyheter

När biogasen växer upp

Det fanns en tid då väderkvarnar var talrika på Söderslätt, både stubbamöllor och holländare.
Nyheter • Publicerad 29 september 2012
Gasfyllt. Arkiv: Sprisse Nilsson 2011
Gasfyllt. Arkiv: Sprisse Nilsson 2011Foto: 

Bara i Skytts härad har det funnits 79 vindmöllor, enligt den inventering som Otto Andersson gjorde 1949.

Väderkvarnarna hade en viktig funktion för de skånska lantbrukarna i att mala spannmål till mjöl men de fungerade även som kraftkälla till andra mekaniska maskiner. Tittar man på Söderslätts geografi förstår man varför man tog vinden till hjälp, här finns inga forsande vattendrag starka nog att dra runt tunga kvarnstenar.

Annons

Dagens energiproduktion är helt annorlunda, främst på grund av elektrifieringen som innebär att vi numera kan distribuera energin över mycket längre sträckor. Men det innebär inte att vindmöllorna är ett avslutat kapitel på Söderslätt. Idag finns det 29 vindkraftverk i Trelleborgs kommun och fler lär det förhoppningsvis bli. Den lokalt producerade energi har framtiden för sig.

Trots att det gått över hundra år sedan landet började elektrifieras finns det fortfarande problem inom energisektorn på grund av stor användning av fossila bränslen. Detta gäller främst våra transporter, bilar, lastbilar och färjor. För att minska utsläppen av koldioxid och hushålla med våra resurser måste vi ersätta oljan med förnyelsebara energikällor.

I torsdags skrevs ett nytt kapitel i Trelleborgs miljöhistoria. Då invigdes ett nytt biogascenter i magasinet jämte gamla museet på Östergatan. Idag har allmänheten möjlighet att besöka magasinet då det är öppet hus mellan nio och tre. Den nyfikne kanske undrar: Vad är det för ställe?

Biogascentret – eller Biogas Centre of Excellence som det egentligen heter – har en komplicerad förhistoria. Som så många andra initiativ finns det ett projekt i bakgrunden. Biogassys heter det och startade för snart två år sedan. Det löper över fem år och har en budget på knappt 30 miljoner kronor varav EU står för ungefär hälften. De andra aktörerna är lokalt förankrade i Skåne. Trelleborgs kommun, Malmö stad och Biogas Syd, som Region Skåne ligger bakom, är de offentliga parterna. Näringslivet representeras av Kraftbolaget Eon och Biobränslebolaget och konsultbolaget WSP och Lunds universitet står för forskning och utveckling.

Biogascentret i Trelleborg är den fysiska avknoppningen av Biogassys och ska helt enkelt vara en mötesplats för framtidens energi. Det ska ske genom utställningar, konferenser och studiebesök.

”Jag hoppas vi kan öka den generella kunskapsnivån om biogas. Visionen är att alla ska känna att man är energiproducenter och inte bara energikonsumenter”, säger projektledare Anitha Ljung vid Trelleborgs kommun till TA.

Den stora fördelen med biogas är att den kan produceras lokalt, om det så är av matavfall, alger eller andra grödor. Alla tre sätten att skapa biogas är aktuella i Trelleborg. I måndags beslutade fullmäktige att i större skala samla in matavfall i Trelleborgs kommun, avfall som ska bli biogas. Vid samma möte blev det också klart att det ska byggas en biogasanläggning för rötning av alger till biogas vid Smygehamns reningsverk. Om några år är dessutom produktionen av biogas igång på Jordberga gamla sockerbruk där man ska använda sig av sockerbetor. Vad vi nu ser är ett förnyelsebart energislag som håller på att växa upp och lämna sin barndom bakom sig.

När Skåne på allvar började elektrifieras i början av 1900-talet skedde det genom samverkan på lokal nivå. Sydsvenska kraftaktiebolaget, sedermera Sydkraft och i dag Eon, grundades av fem sydsvenska kommuner som gick samman med syftet att bygga ut Lagan med kraftverk och distribuera elkraften från den halländska älven till Skåne.

Idag finns det många vägval att göra, det är svårt att avgöra vilket energislag som har framtiden för sig. En stor fördel med det skånska initiativet för biogas är den lokala förankringen. Det är på den lokala nivån man bäst ser behoven och hur de kan tillgodoses. Det visar inte minst det historiska exemplet med Sydkraft.

För att få igång de stora och nödvändiga kretsloppen för ett hållbart samhälle måste de små hjulen först börja snurra. Med det nya biogascentret har ett litet hjul kommit igång i Trelleborg.

Mattias Karlsson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons