Signerat Karlsson

Mycket spring i bena är bra för eleverna

Att hålla ut hela distansen kan vara viktigt för att nå sitt mål.

Signerat Karlsson

Det gäller inte minst för vetenskapliga studier som undersöker hur vår hälsa påverkas av olika faktorer.

1999 startades det så kallade Bunkefloprojektet där alla barn i årskurs 1 och 2 på Ängslättskolan i Bunkeflostrand fick en timmes fysisk aktivitet om dagen. Syftet var att bland annat studera hur elever med koncentrationssvårigheter påverkas av ökad fysisk aktivitet.

200 barn har följts sedandess och nu har de första resultaten från långtidsstudien kommit. Denna visar att fler elever med extra idrott blev behöriga till gymnasiet jämfört med kontrollgruppen som hade idrott två gånger i veckan. Skillnaden mellan de två grupperna var markant, 96 procent av eleverna med daglig fysisk aktivitet uppnådde i årskurs nio målen för behörighet till gymnasiet vilket ska jämföras med 89 procent av eleverna i kontrollgruppen.

Framför allt hade pojkarna stor nytta av den dagliga idrotten. De fick påtagligt högre betyg i svenska, engelska och matematik.

Resultaten från Bunkefloprojektet överraskar inte, det borde vara en självklarhet att skoleleverna får röra på sig varje dag. Det svåra är att hitta balansen så att idrotten inte tar värdefull tid från andra ämnen. I Bunkeflostrand löstes detta genom att skoldagen förlängdes.

Att inte ge elevernade bästa förutsättningarna att klara grundskolan är att svika barnen. Mer idrott på schemat kan vara lösningen. Det är något att tänka på för landets alla skolpolitiker, men de måste också hålla ut hela distansen.