Signerat Birgersson

En märkning gör ingen rättvisa

Signerat Birgersson Artikeln publicerades

Kaffet, chokladen och bananen är dyrare. Märkningen heter Fairtrade.

Många svenska kommuner blir diplomerade med något som heter ”Fairtrade City”. Alla är nöjda och glada. Så varför besvära med några frågor? För att Fairtrade, precis som andra organisationer och företag som lever på att hävda att de gör gott också måste visa att de lever upp till sitt löfte.

Fairtrades egna rapporter är ljusa, medan utomstående visar på tveksamheter i modellen. Det konsumenten vet är att de Fairtrademärkta produkterna är dyrare. Men vad går de extra pengarna till? Hur många av de kronorna går till kaffeodlarna? Har de globala jättarna som står för merparten av Fairtrades omsättning – Nestlé, Mondelez – bättre eller sämre marginaler på sina Fairtrademärkta produkter? Blir det enklare eller svårare för majoriteten av världens småbönder att försörja sig?

I en handbok försökerorganisationen ge sina ambassadörer argument i en del frågor. Den som undrar över varför även företag med skamfilat rykte kan sälja produkter med Fairtrademärkning får veta att ”Fairtrade tar alltså inte ställning för eller emot företag – utan certifierar deras produkter.” Den som vill veta hur mycket kaffebonden får mer för sin Fairtrade-certifierade gröda kommer att få veta att ”Det går inte att ge ett exakt svar på den frågan.” Däremot garanteras ett pris som överstiger produktionskostnaden om världsmarknadspriset faller. I teorin betyder det att priset för övriga producenter riskerar att falla ytterligare.

Förra året beräknadesförsäljningen av Fairtradeprodukter i Sverige uppgå till 1,5 miljarder kronor, inkluderat moms. Omkring 14,4 miljoner kronor gick till licensintäkter i det svenska företaget Fairtrade – ägt av LO och Svenska Kyrkan. De flesta fairtrade-märkta produkterna som säljs i Sverige är dock licensierade via Fairtrade i andra länder.

Fairtrade kan ha åstadkommit en hel del för debatten om villkor för dem som producerar mycket av det som vi betraktar som vardagsvaror. Det påverkar storföretagen att ta större ansvar för vad som händer längst ner i kedjan. Däremot har konsumenten svårt att veta om beslutet att handla Fairtrade-märkt verkligen gynnar de fattigaste bönderna i den utsträckning som marknadsföringen ger intryck av.