Olga Kowalik med dottern Noemi. Bild: Anette Sjöstrand

Olga och hennes bilder

Publicerad 7 mars 2008 11.47 Uppdaterad 25 juli 2010 2.24
Större eller mindre text

Personligt.
När dottern skulle födas hade Olga Kowalik med sig ett långt brev till personalen på förlossningen. Men det handlade inte bara om smärtlindring och önskemål om ställning att föda i.
- Jag hade skrivit noggranna instruktioner för hur jag ville att de skulle fotografera. De tyckte nog att jag var lite knäpp, säger Olga med ett leende och visar svartvita bilder tagna av den nya lilla familjen precis efter förlossningen.

Att själv vara väldigt intresserad av fotografering och inte kunna dokumentera en av de viktigaste händelserna i livet var minst sagt frustrerande.

- Jag hade tur. Just den dagen var vi ensamma på förlossningen så de hade gott om tid för oss, säger Olga som blev nöjd med bilderna.
Annars är hon själv inte så förtjust i att vara framför kameran. Målet är i stället att stå bakom och bli fotograf på heltid.

Drömmen är att resa och att kunna ägna sig åt att göra vackra fotoböcker. Just nu arbetar Olga som undersköterska på ett gruppboende. Men snart ska hon även påbörja ett arbete med sin första bok.

- Jag har kontakt med en annan fotograf i Polen. Tillsammans ska vi göra en bok om en stad, berättar Olga som själv är född och uppvuxen i Polen.

Hon flyttade som 13-åring tillsammans med sin mamma till Sverige och hamnade i Ystad.

- Mamma träffade en dansk-svensk man som vi flyttade till.

Nu bor Olga i Stora Herrestad tillsammans med sin sambo Andreas Svensson och deras tvååriga dotter Noemi.

Intresset för fotografering och bildskapande har funnits hela livet även om hon haft tankar på att bli både journalist och dansare. Men på gymnasiet hamnade Olga på omvårdnadsprogrammet.

- Först sökte jag till Kristianstad och en dansskola där men jag var skoltrött och ville hellre jobba så jag började på omvårdnadsprogrammet.

Olga trivs visserligen bra på det gruppboende där hon arbetar nu men har insett att det inte är något som hon vill jobba med resten av livet.

- Jag är alldeles för kreativ för att hålla på med det, säger hon.

Förutom att fotografera har Olga även målat en del. Många vänner och bekanta har beställt porträtt av sina barn. Men Olga har allt mer övergett måleriet till förmån för kameran.

- Jag har sagt i två år att jag ska måla av Noemi men det har inte blivit av ännu, säger hon.

Däremot har dottern gjort att Olga kommit igång med fotograferandet på allvar. Hon är självklart huvudmotivet.

- De växer så himla fort och förändras så mycket från dag till dag så man kan inte låta bli att vara där med kameran nästan hela tiden.
På internetsajten Familjeliv.se ligger hundratals bilder på dottern. Många tagna i helt vanliga vardagssituationer och med vackert fallande ljus. Porträtten är många, både av dottern och vänners barn. I brist på en riktig fotostudio väljer Olga att fotografera mycket utomhus.

- Och så gäller det att vänta på tillfället så att det blir naturliga bilder, säger hon.

Olga bestämde sig nyligen för att satsa lite pengar på en bättre digital systemkamera. Och efter att hon tagit bilderna arbetar hon mycket med dem i datorn. Många förvandlar hon till svart-vita.

- Jag vet inte varför jag är så förtjust i svart-vitt. Det är väl jag helt enkelt. Jag tycker att man får fram mycket mer i bilden.

Efter att folk sett Olgas bilder på internet har hon fått flera uppdrag att fotografera andras barn också.

- Tyvärr hinner jag inte med det så mycket just nu, säger hon.

Det pågående arbetet med fotoboken om sin gamla polska hemstad Pulawy får hon göra på sin fritid. Hon är nyss hemkommen från en resa dit.

- Jag vill fotografera hela vardagen i staden och hur folk lever där, säger Olga.



Jenny Isaksson

Större eller mindre text



Mest läst på Personligt
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu