Att just föräldraskapet är en merit som borde leda till förmåner. Jag är benägen att hålla med.
Livet som "varannanveckasförälder" har nämligen gett mig en insikt.
Udda veckor får jag gjort precis hur mycket som helst. Jag storhandlar, lagar mat, tvättar oräkneliga tvättar, kommer upp i tid... Listan kan göras lång.
Jämna veckor är det precis tvärtom. Det blir en snabb tallrik gröt till middag, tvätthögarna växer, jag snoozar på morgonen. Kort sagt är jag ineffektiviteten personifierad!
Allt hänger ihop med var mina barn är. Är de hemma hos oss får jag gjort precis hur mycket som helst. Och ju mer jag har att göra – desto mer hinner jag med!
Veckan därpå är det precis som om jag inte får tummarna loss. Och ju mindre jag gör, desto mindre orkar jag. Energinivån sjunker till långt under fotknölarna. Kanske kan jag skylla på att jag efter en veckas intensivt föräldraskap är helt slut, men jag tror inte det är sant.
Nej, det handlar om att effektivitet föder effektivitet och här vill jag ta tillfället i akt att hylla alla er heltidsföräldrar som ständigt håller ångan uppe!
Jag har nämligen noterat att precis samma regel gäller på jobbet. Vissa dagar har jag tre intervjuer inbokade och då fullständigt spottar jag ur mig den ena texten efter den andra – oftast betydligt mer välformulerade än de jag värker fram en dag då almanacksbladet gapar vitt och tomt.
Missförstå mig inte. Förälder är man alltid. 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Behöver någon av mina söner mig så finns jag givetvis där. Men min mammaeffektivitet har definitivt två lägen som är tätt sammankopplat med mina söners närvaro.
50% är glada
50% är likgiltiga