– I Holland introducerar många föräldrarna sina ungdomar i användandet av preventivmedel på ett helt annat sätt. Där har svenska föräldrar en del att lära, menar Helena Svensson som är barnmorska på Ungdomsmottagningen i Trelleborg och som nyligen besökte landet.
– Men känner man som barn eller förälder att det bara blir pinsamt är det bättre att försöka hitta någon annan vuxen att prata med. Kanske skolsköterskan, någon kompis förälder eller att komma hit, säger Lotte Rosengren som är Helenas kollega.
Onsdagar jämna veckor klockan 16 håller Helena och Lotte något som de kallar för pinfo, preventivmedelsinformation i grupp.
– Mellan fem och tio tjejer träffas, vill de så får de ta med sin pojkvän eller en kompis och så informerar vi om hela spektret med preventivmedel. Däremot får inte föräldrar vara med, förklarar Helena.
Efter pinfon bokas ett personligt besök in.
– Pinfon är väldigt uppskattad. Jag tycker att det är en bra arbetsform, säger Lotte.
Kondomer kan hämtas gratis på ungdomsmottagningen av den som är under 23 år. Även en del p-piller, p-stav och dagen-efter-piller kan fås utan kostnad.
– Det är Region Skåne som beslutar om det, förklarar Lotte och berättar att även om både killar och tjejer tittar in till exempel för att hämta kondomer och boka tid.
– Det blir ju naturligt fler tjejer som kommer fler preventivmedelsalternativ för dem än för killar, fortsätter Lotte.
Första besöket handlar ofta om att man haft oskyddat samlag, eller att kondomen gått sönder och man behöver dagen-efter-piller.
– Det är bra att de vet att de kan komma hit och få ett kostnadsfritt istället för att betala 160 kronor på apoteket, säger Lotte och fortsätter:
– När flickorna kommer fångar vi upp dem och pratar om oskyddade samlag och kondomer. Tre veckor senare får de komma tillbaka för att göra ett graviditetstest och då tar vi upp frågan om preventivmedel.
Det vanligaste är att barnmorskorna skriver ut p-piller. Nyligen kom en rapport som varnade för att p-piller kunde orsaka blodproppar.
– Vi gör en väldigt noggrann undersökning, pratar om sjukdomar i familjen, om rökning och andra faktorer. Att äta p-piller innebär en väldigt liten risk, understryker Lotte och fortsätter:
– Risken för att få en blodpropp i samband med graviditet är betydligt större, men det pratas det inte om.
Kollegan Helena håller med.
– Om en flicka blir gravid för att hon avstått ifrån att äta p-piller utsätts hon för en psykisk och fysisk påfrestning när hon ställs inför beslutet om hon ska behålla barnet eller inte.
Lotte och Helena upplever att det märks tydligt när en varningsrapport kommit. Då blir tjejerna osäkra.
– Jag blir matt när tjejer pratar om att sluta med p-piller på grund av detta. Bara för att det kommer en rapport så slutar ju inte människor att ha sex, säger Lotte.
– De ska de inte heller, inflikar Helena innan Lotte fortsätter:
– Dessutom pratas det enbart om riskerna som finns med p-piller, aldrig om de positiva bieffekterna som att p-pilleranvändning faktiskt minskar risken för både äggstockscancer och livmodercancer.
Båda upplever att många föräldrar har en gammal bild av vilka preventivmedel som finns, hur de fungerar och vad de innehåller.
– Det är stor skillnad på de hormondoser som fanns i p-piller på 1980-talet och tillbaka och de som finns idag, poängterar Helena och uppmanar oroliga föräldrar att ta reda på fakta.
Att någon nekas preventivmedel är däremot ovanligt.
– Om någon är väldigt ung får vår doktor fatta beslut i första hand. Alternativet för den som inte kan äta p-piller är minipiller utan östrogen eller få en p-stav. Det finns något för alla, säger Lotte.
Helena nickar instämmande och berättar att p-staven sätts under huden på överarmens insida.
– Den sätts in av oss barnmorskor i samband med menstruation. Sedan sitter den där i tre år. Det är ett av de säkraste preventivmedel som finns, är östrogenfritt och är bra om man har svårt att komma ihåg att ta sina piller, summerar Helena.
Mot könssjukdomar skyddar däremot bara kondom. Lotte och Helena menar att det kan vara si och så med användandet.
– Man märker en förändring om någon haft många oskyddade samlag med någon som han eller hon är osäker kring. När vi gör en test och de får leva i ovissheten inför resultatet, säger Lotte.
Varje år smittas 38 000 svenskar av klamydia, 100-150 av dem finns i Trelleborg.
– Det luriga är att man inte känner sig sjuk, att många inte har symptom. Man botar med penicillin och det gör att många tar lätt på det, det är svårt att nå ut men det kan leda till sterilitet, fortsätter Lotte och berättar att när någon kommer för att få p-piller ställer personalen alltid frågan om de ska ta ett klamydiatest samtidigt.
Den näst vanligaste könssjukdomen är kondylom, eller könsvårtor.
– Dem gör man oftast inget åt, de sitter där de sitter och läker ut. Har man besvär kan man få salva eller frysa dem. Sjukdomen sprids som ett virus och om man intimrakar sig riskerar man att sprida dem till fler ställen. Har man samlag så att hud kommer mot hud är det lättare att de får fäste, förklarar Helena.
I Sverige ligger snittåldern för sexdebuten på 17 år. Trelleborg skiljer sig inte från riket.
– Jag tror att ett öppet klimat underlättar, säger hon och tipsar om att umo.se kan ge svar åt både ungdomar och föräldrar.
– Känner man att det är jobbigt att prata om, då är det bättre att hänvisa vidare, råder Lotte.
– Men jag brukar påpeka för föräldrar att de ska vara stolta över sina ungdomar när de tar ansvar.