”EU-kommissionen är som värsta FBI”

Forskningspolitik är ett litet ämne och samlar forskare från både naturvetenskap och samhällsvetenskap. Bland dem finns samhälls- och politikintresserade Beatrice Bengtsson. I sin doktorsavhandling undersökte hon styrningen av genmodifierad mat och foder inom EU. I avhandlingen visar hon hur olika lobbygrupper som Greenpeace har fått en helt ny roll och nu sitter med inom EU:s myndigheter och fungerar som experter när det gäller riskbedömning och riskhantering. De får exempelvis vara med och diskutera kriterier för miljöriskbedömning och regler för import av foder.

– Det påverkar oss alla vid matbordet, säger Beatrice Bengtsson.

Vägen fram till avhandlingen har varit kantad av tillfälligheter. Efter gymnasiet var det inte självklart att hon skulle läsa vidare på en högre nivå.

– Jag hade tankar på att vara aupair och jag ville ha ett ”riktigt jobb”, jag hade sommarjobbat som ostansvarig på ICA Maxi, berättar Beatrice Bengtsson.

Hon började ändå leta efter spännande utbildningar och hade ett något egenartat system för att hitta den som passade bäst – ett fyraårigt program vid Växjö universitet.

– Jag hade ett helt bord med lappar där jag plockat ut utbildningar som verkade intressanta och Växjö stod ut, där fanns flera fördelar, som ett mysigt campus. Jag kommer inte från en miljö där man söker sig till de stora lärosätena i Lund och Uppsala, berättar hon.

– Alla utbildningar jag har gått har haft komplicerade titlar, den här hette ”Samhällsanalys och välfärdsutveckling”, säger Beatrice Bengtsson.

Efter att ha tagit sin examen i Växjö sökte hon en magisterutbildning i Urban utveckling och planering vid Malmö högskola.

– Det är ingen linjär resa men det finns en gemensam nämnare och det är deltagarinriktade beslutsprocesser. På magisternivå var det lokala och nu är det EU:s men det är samma teorier bakom, kommenterar Beatrice Bengtsson.

När hon gått utbildningen i Malmö hade hon en magisterexamen men nästa steg på den akademiska karriärstegen, doktorstiteln, hade hon inga planer på att ta. Tillfälligheter ledde till att det ändå blev så.

– Jag blev projektassistent här på Forskningspolitiska institutet och då fanns ingen forskarutbildning men den startade ungefär samtidigt som jag började så jag sökte och det gick, berättar Beatrice Bengtsson.

Då började den roligaste tiden under de år som hon verkat inom universitetsvärlden. Hon lyfter fram självständigheten och variationen i arbetet som doktorand som några av de saker som gjorde doktorandtiden så rolig.

– Det var jätteroligt, folk tror nog inte det och det trodde inte jag heller. Men man får jobba så självständigt med både forskning, utbildning och administration. Dessutom hade jag det lyxigt som var del av ett större tvärvetenskapligt forskningsprojekt med fler doktorander, berättar Beatrice Bengtsson.

Dessutom fick hon resa mycket, bland annat till Kina och Vietnam för konferenser. I Vietnam fick hon dessutom undervisa och i september koordinerade hon hela klassen från Hanoi som var i Lund under en månad.

Tiden som doktorand var inte bara en dans på rosor. Det svåraste momentet för Beatrice Bengtsson var att få tag på intervjupersoner till sin avhandling.

– EU-kommissionen är som värsta FBI, det de gör är så hemligt att man kan tro att de sysslar med underrättelseanalys. Jag trodde att jag skulle kunna komma in där och sitta med som observatör. Det var svårt att närma sig dem men det gick till slut, berättar hon.

Efter disputationen där Beatrice Bengtsson fick försvara det hon skrivit var det fest på Hallands nation i Lund.

– Att disputera är ingenting jämfört med att organisera en disputationsfest, tycker hon.

Vad framtiden bär i sin barm är ännu ovisst för Beatrice Bengtsson. Hon har sökt en tjänst i Malmö där hon, om hon får den, kommer att studera beslutsprocesser inom medicinområdet. Men liksom tidigare var det inte en självklarhet att stanna kvar i den akademiska världen.

– Jag hade idéer om att söka mig till ett ”riktigt” jobb inom Jordbruksverket eller Livsmedelsverket. Jag var på väg ut men så kommer jag in igen, säger hon.