Hästtjej med sikte på utalndet

Det är dagen efter det första riktiga snöfallet och det är kallt på den skånska slätten. Hästarna i hagen verkar inte frysa - men de har en annan reaktion på snön.

– De blir helt tokiga! Han försökte rymma när jag hämtade honom från hagen.

Amanda Lilja öppnar boxen och tittar med kärleksfull blick på sin häst, Quelle Zidane. Trots hans upptåg tidigare finns det inga arga känslor mellan hästtjejen och hennes häst. Varje dag åker Amanda till stallet som ligger utanför Simlinge och spenderar minst två timmar där. Det är ett intresse som hon har haft i mer än halva sitt liv.

– Jag började när jag var sex, sju år. Från början ville jag mest bara prova på det, men sedan fastnade jag.

Att det blev just hästar var inte självklart, ingen i familjen hade ett hästintresse. Hennes mamma Annika hade visserligen ridit i unga år och hade kanske lite inverkan på hennes dotters val.

– Mamma tyckte att jag skulle prova ponnyridning på stan. Och efter det så ville jag prova på mer.

Ekipaget tävlar tillsammans i hoppning för Sydslättens Ryttarförening. Eftersom Quelle Zidane är en relativt liten häst håller de sig till hinder med höjden 1.10 meter. Senaste gången de tävlade var i början av november. Men det är inte bara ridning som fyller Amandas dagar. Hon läser även sista året på medieprogrammet med inriktning fotografi på Cybergymnasiet i Malmö. Med ett tidskrävande intresse och gymnasiestudier undrar man om det blir någon tid över.

– Jag läser ett program som alltid går halva dagar, så jag hinner hit efteråt. Det är inga problem!

Det är kallt i stallet och Amanda står nära den varma hästkroppen. Quelle Zidane har på sig ett blått täcke med sitt namn broderat i nederkanten för att skydda mot kylan. Just nu är han mest fokuserad på att äta hö och att fotografens kamera gör ljud ifrån sig verkar han inte ens märka. Kanske är han van vid kamerans närvaro, fotografi är ett av hans ägares intresse.

– Jag har alltid tyckt det var kul att fotografera. Så det fick bli det när jag valde gymnasieutbildning, jag ville lära mig mer. Jag bestämde mig nog för det ett halvår innan man skulle söka till gymnasiet.

Amandas förhoppningar på att kunna livnära sig på sina intressen är låga.

– Det är svårt att få jobb som fotograf. Och hästarna.. Ja, kanske. Det hade varit kul att vara stallägare, att ha folk som inackorderar sina hästar hos mig. Men inte just nu, inte inom en snart framtid.

Siktet är istället inställt på utlandet. Efter gymnasiet vill Amanda åka till USA eller Australien. Helst USA, eftersom hon vill se om det verkligen är så som de skildrar det i filmerna. Hon har tänkt stanna där i ett år, till att börja med.

– Jag har tittat på utbildningar som varar i ett år. Men jag har inte riktigt bestämt mig för om jag vill plugga eller jobba där.

I framtiden kan Amanda tänka sig att läsa vidare, men inte förrän hon vet vad hon vill jobba som. Något hon är mer säker på är vad hon önskar sig i födelsedagspresent.

– Min perfekta födelsedag hade varit att vakna av att familjen sjunger för mig, en god frukost och sedan att få öppna presenter... Helst en ny systemkamera! Och sen ska dagen rulla på i den stilen.

Kanske en dag ledig från stallet?

– Nej, det är ju mitt liv! Så det räknar jag alltid med, jag kommer att åka hit och rida en sväng.