Madeleine Brandin: Sköna hem och fula hus

Opinion Artikeln publicerades
Foto:Claes Nyberg

Som stadsarkitekt under många år vet jag att hus engagerar, vissa blir omtyckta, andra avskydda.

Nobelcentrum vill bygga ett spektakulärt hus på Blaiseholmen i Stockholm. Det har upprört många, som tycker det är för stort, för fult och på fel plats. På Facebook finns en grupp som kallar sig Arkitekturupproret. De är emot det de kallar lådarkitektur och tycker helt enkelt att modernismen som stil är andefattig, steril och ja, ful. Glas och betong står som motpoler till puts, trä och tegel. Andra menar att var tid har sin arkitektur och att den byggda miljön ska spegla den tid den uppförs.

I Växjö väcker ett nyprojekterat 1800-talspalats starka känslor. It-entreprenören Björn Sundeby har gett arkitektkontoret Spridd med arkitekt Ola Broms Wessel ett uppdrag för två stora bostadskvarter. En del är förtjusta, andra tycker det är en konstig pastisch. Fult kan ingen säga att det är. Ett gott och gediget hantverk med många och välgjorda detaljer kan inte vara fult. Men hör det till vår tid? Arkitekturupproret argumenterar då och säger att ”lådorna” som byggs idag inte heller är vår tid utan hämtat sin inspiration från 1940- och 80-tal.

I Skåne väckte det stora bostadsprojektet Jakriborg i Hjärup förundran för 15 år sedan med sin gammaldags Hansainspirerade arkitektur. Uthyrt blev det hur som helst.

Vår byggda miljö engagerar. Inte så konstigt. Det är ju där vi lever våra liv. Husen tillhör vår vardag. Det finns rivna hus i många städer som befolkningen inte glömmer. Varuhuset Valen i Trelleborg ersatte bland annat två 1800-talshus, Karlmarska och Ekelundska, När det nya inte blir så vackert som det gamla glömmer man inte. Hur kommer det att bli med Bryggeriet?

Frågan om vackert och fult är klassisk. När det gäller andra konstarter, som måleri eller musik talar man om äkthet. Är denna tavlan äkta? Eller plagiat, då är den inte längre värd något. Man sätter inte en plywoodskiva som bakstycke på en gustaviansk byrå, trots att den inte syns. Men arkitektur är mer än konst. Människor ska bo och arbeta i de arkitektoniska verken. Omsorg om människan är arkitektens uppgift.

Häromdagen (7/6) sändes ett inslag i P1 Kultur om "Den fula staden". En stadsvandring skulle ske i Nyköping på just detta tema. Många hus från miljonprogrammet övergavs så snart folk fick möjlighet att bo någon annanstans. Men nu har några av dessa hus blivit byggnadsminnesförklarade. Så är det också med Nyköpings stadshus från 1960-talet, nu byggnadsminne fast somliga tycker det är fult.

När jag arbetade i Vellinge kommun ville byggnadsnämnden att varje nytt hus skulle vara ett tillskott till miljön. Med en sådan målsättning finns goda förutsättningar. I plan-och bygglagen stadgas faktiskt rent ut att vi ska bygga estetiskt tilltalande. Det är alltså en uppgift för stadsarkitekt och byggnadsnämnder att bevaka. Våga tala om skönhet!

Fakta

Madeleine Brandin

är arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt.

Visa mer...