Madeleine Brandin: Himmavid

Opinion Artikeln publicerades
Foto:Claes Nyberg

”Skåningen är rödlätt, påklädd, och ätande”. Barhuvad gick ingen.

Det talas om kulturarv och svenska värderingar. Som om inte svenskhet skulle räcka, så har Skånska Akademien nyligen utkommit med skriften ”Konsten att bli skånsk”. Redaktören Jonas Frykman beskriver Skåne som landets mest mångkulturella region, som alltid haft livliga kontakter med omvärlden, och samtidigt den mest provinsiella i bemärkelsen lantlig och traditionsbunden.

Det är roligt med de jamande skånska orden förstås, mior och biok, som betyder mor och bok på svenska. Hodda och luda, rullebör och räligt, ord som jag som inflyttad från Kolmården, gärna införlivat.

Cecilia Nelson skriver om skånsk konst. Carl von Linné skrev ”Åkerfälten är så öfwerflödige och rike, att man icke ser annat än himmel och säd slutas mot horizonten” och Carl August Ehrensvärd var den som noterade skåningen som rödlätt, påklädd och ätande. Sedan kom författarna, Ola Hansson, Viktoria Benedictsson, och konstnärerna Axel Ebbe, Ernst Norlind, Tora Vega Holmström, läs dem, se dem säger jag! Nils Månsson Mandelgren dokumenterade den säregna skånska kringbyggda gården.

Att integrera en hitflyttad person i svensk kultur betyder att lära sig svenska, arbeta och bo i Sverige men samtidigt ha kvar sitt modersmål och sin gamla kultur. Då skapas ett samhälle där människor från olika kulturer lever tillsammans. Motsatsen är assimilation. Då överger en människa helt sitt gamla språk och sina gamla traditioner.

Åke Daun, professor i etnologi, letade i sin bok ”Svensk mentalitet” efter vad det svenska kan vara. För svensken är att komma i tid inget skämt. På arbetsplatsen liksom på förskolan är det ett måste. Människor som pratar för högt och mycket och framhåller sitt eget värde skrämmer, att bli arg i arbetsgruppen är inte bra. Vi argumenterar inte för diskussionens skull, utan säger bara det vi tycker. Inte ens en komplimang får vara osann, kan du inte ärligt berömma någons nya klänning, så kan du alltid säga att den är färgglad. Daun talar om rättvisekultur, vi betalar våra skatter och vår egen nota på krogen, vi tycker alla barn ska få bra utbildning. Män och kvinnor är jämställda.

Men det är inte värderingar som styr utan det är svensk lag. Att kunna språket och de kulturella koderna underlättar dock integration. Islamologen Eli Göndör skriver att det handlar mindre om individuella värderingar utan om information om vad som förväntas för att bli en medborgare i samhället (Dagens samhälle 6/2017).

Välkommen hem! Så hette ett seminarium i höstas hos Skånes Hembygdsförbund. Idag har många flyttat runt och har flera hembygder, och vad är det då som bygger hemkänsla. Vi måste få tala om hemhörighetens glädje i öppna landskap, skånelängor och gamla skånska ord. Med nya färger och nya kryddor får vi en härlig blandning.

Fakta

Madeleine Brandin

arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt.

Visa mer...