Sorgens dag i Polen

Men det är ett Polen som står starkt i Europa som sörjer helgens katastrof.

Då, i april 1940, var skogsområdet väster om Smolensk i Ryssland platsen för den sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD:s massaker på 4 221 polska officerare. Över tjugotusen polacker dödades i alla fångläger och fängelser i den sovjetiska politbyråns försök att rensa ut polskt motstånd. Nu kommer den redan så historietyngda platsen även att bli ihågkommen för flygolyckan som drabbat dagens Pol­en så skoningslöst.

Det var under inflygningen till en minnesceremoni över offren 1940 som det polska regeringsplanet strök trädtopparna över skogen och kraschade i dimman. Bland passagerarna fanns presidentparet, vice utrikesministern, centralbankschefen, försvarsstabschefen och de högsta gene­ralerna, flera parlamentariker, ämbetsmän, historiker och många andra prominenta polacker. Ingen av de 96 passagerarna överlevde.

Det finns aldrig några vanliga olyckor när personer dör, var än de sker och vilka offren än är. Men lördagens krasch får nationella återverkningar för Polen. Känslan Katyn väcker bland många polacker är svår att nog starkt betona.

Maciej Zaremba skriver i Dagens Nyheter om hur minnesstenar som restes över offren i massakern krossades av polisen på nätterna eftersom Katyn inte fick nämnas i det kommunistiska Polen. Det skulle dröja ända till 1990 innan Sovjetunionen genom Michail Gorbatjov officiellt kändes vid något ansvar för massakern.

Så här sjuttio år senare har tiden blivit mogen för ett allvarligt menat närmande mellan Polen och Ryssland även i denna fråga. Den gångna veckan högtidlighöll för första gången en polsk och en rysk premiärminister tillsammans minnet av Katynmassakern. Men att den nu avlidne och rysslandskritiske presidenten Lech Kaczynski inte var inbjuden då illustrerar hur känslig frågan ännu är. Kanske kan helgens tragedi ändå föra länderna närmare varandra.

En välkommen gest från Moskva vore att öppna hemligstämplade sovjetiska säkerhetstjänst-akter för polska forskare.

För Polen som nation kommer det att ta lång tid att bearbeta helgens tragedi. I livet var presidenten Kaczynski en kontroversiell person med starkt konservativa åsikter. Men nu sluter sig polackerna sig samman. Vilka partipolitiska konsekvenser som blir följden av katastrofen är därför svårt att sia om.

I höst skulle Polen ha gått till presidentval. Nu flyttas det fram till försommaren enligt konstitutionens bestämmelser. Vardagen måste ha sin gång också, men för stunden är det sorg i Polen. En sorg som även vi i Sverige bör dela med vårt grannland.