Isländsk kärlek till Europa

Ett historiskt och känsloladdat steg för oss, förklarade Skarphéðinsson.

Svenske kollegan Carl Bildt stod som värd för besöket och lyckönskade islänningarna inför den process som väntar. Det finns ett par stötestenar, framförallt fiske- och jordbrukspolitiken, men Island har redan kommit en bit på vägen. Medlemskapet i Schengen och handelsavtalet med EU gör att en stor del av förhandlingarna i praktiken redan är avklarade.

Skarphéðinsson slog fast att Island är en självklar del av Europa.

Kärleksförklaringen till Europa kommer dock med vissa förbehåll. Kvar i minnet hos många islänningar finns konflikterna med Storbritannien om rätten att bedriva fiske i vattnen kring ön. Så sent som på 1970-talet skickade London krigsfartyg för att kväsa uppstudsiga islänningar. Bara genom rådigt ingripande från USA kunde det så kallade torskkriget avblåsas.

En förutsättning för att det ska bli ett ja i den kommande folkomröstningen är att det inte framstår som att regeringen flyttat tillbaka positionerna när det gäller fisket.

Förhållandet till Storbritannien fortsätter att vara spänt. Inte minst sedan premiärminister Gordon Brown - som en konsekvens av den isländska bankkraschen – bestämde sig för terrorlagar mot Island. Ett lika provocerande som befängt tilltag.

Skarphéðinsson resonerade kring begreppen oberoende och självständighet. Han menar att ett litet lands oberoende bäst garanteras i samarbete med andra. Inte minst valutan är ett ständigt problem för Island. Kronans instabilitet gör det svårt för isländska företag att hävda sig på världsmarknaden. Euron skulle innebära enorma möjligheter för näringslivet.

På samma gång var utrikesministern noga med att påpeka att det inte handlar om räknekalkyler. EU-medlemskapet är inte en del av krispolitiken.

”Det handlar inte om krisen, det handlar om våra känslomässiga band till Europa.”

Det är svårt att inte beröras av Skarphéðinssons EU-entusiasm. Samtidigt är det dumt att underskatta det motstånd som finns hemma på Island.

Förhoppningsvis är det Skarphéðinssons linje som till sist segrar. Inget land mår bra av att betrakta omvärlden med misstänksamma – för att inte säga paranoida – ögon.

Välkommen in i värmen, Island!