Läraryrkets låga status är problemet

Text: Mattias Karlsson
Publicerad 2 februari 2012 6.30 Uppdaterad 2 februari 2012 8.28

Ledare.
Företag som driver friskolor måste skriva in i bolagsordningen att de inte har ett vinstsyfte. Det förslaget kommer från tre ledande miljöpartister för att skärpa kraven på friskolor.

Mats Pertoft, partiets ledamot i friskolekommittén, menar att förslaget inte förändrar Miljöpartiets tidigare politik utan att man skärper och förtydligar partiets linje.

”Det betyder inte att man inte får göra vinster eller ta ut vinst”, säger han till TT.

Miljöpartiet har varit en av de främsta förespråkarna för friskolor. Nu vill partiet vinna politiska poänger på att angripa välfärdsvinsterna. Men det är ett spel för gallerierna. Å ena sidan ska företag inte ha vinstsyfte, å andra sidan är det inte förbjudet med vinster. Vad är det Miljöpartiet egentligen vill säga?

Företag som gör vinst inom välfärdssektorn är ett rött skynke inom vänstern. Att bolag kan göra vinst på inom skolan och äldreomsorgen har väckt mycket debatt den senaste tiden. Det finns exempel som kan ifrågasättas, med bolag som med avancerad skatteplanering kommit undan beskattning i Sverige. Regeringen har därför skyndsamt tillsatt en utredning för att se över lagstiftningen på området.

Men att angripa vinsterna inom välfärden i sig är kontraproduktivt. Det är inte vinsterna som leder till en sämre skola.

Genom åren har förklaringsmodellerna varit många till varför svenska elever presterar allt sämre. Kommunaliseringen, det fria skolvalet eller friskolereformen är några orsaker som förts fram.

På senare tid har lärarnas viktiga roll betonats, att bra lärare och god undervisning kan lyfta eleverna. Det är en förklaring som sätter fokus på det kanske mest centrala med skolans uppdrag. Det är i klassrummet, i samspelet mellan läraren och eleverna, som kunskapen lärs ut. Naturligtvis är kvaliteten på lärarna avgörande för elevernas resultat.

Men för att få fram goda pedagoger krävs det att studenterna vill läsa till lärare. Här finns kanske det största problemet av alla, läraryrkets låga status. Till landets alla lärarutbildningar är söktrycket lågt. Till hösten 2010 låg söktrycket på 1,3 förstahandssökande per plats vilket kan jämföras med 2,5 i mitten av 1980-talet.

Att höja yrkets status är helt väsentlig för att vända trenden med elevernas sjunkande resultat. En bättre löneutveckling och goda arbetsvillkor höjer yrkets status och lockar därmed fler studenter att söka till sig lärarbanan.

Att hindra friskolorna från att ta ut vinster är att börja i fel ände. Det är inte höga vinster det är fel på, det är läraryrkets status. Den ska höjas – till varje pris.

Större eller mindre text



19 läsare har reagerat på denna artikel

68% är glada

16% är likgiltiga

5% är nyfikna

11% är arga


Hur reagerar du på "Läraryrkets låga status är problemet"?
Genom att kommentera på Trelleborgsallehanda.se så godkänner du våra regler
  • avatar ulfp  1 dag sedan
  • Du har helt rätt! Nu får vi bara hoppas att denna insikt sprider sig. Man kan ju börja lokalt i Trelleborg. Det skulle ju vara en välgärning. Stadens skolpolitik har ju de senaste åren inte precis gjort sig känd för sin insiktsfullhet och klokhet. Man har ju satsat på helt fel saker. Men din artikel kan vara ett steg i rätt riktning.
  • avatar Claes Henriksson  1 dag sedan
  • Status är viktigt. Lärarens status försvann genom kommunaliseringen av skolan. Kommunaliseringen innebar på många håll att politiker fick makt över något som man ofta inte förstod. Hur utövar man makt när man inte förstår? Genom kontroll och toppstyrning. Det är svårt för en politiker att hantera det viktigaste; det som händer i klassrummet. Det är lättare att skapa en toppstyrd organisation som reglerar allt som inte har med själva undervisningen att göra. Så gjordes på många håll. Spjutspetsskolan är ett lysande exempel på den politiska inkompetensen inom skolområdet. För en spjutspetslärare blev lydighet viktigare än yrkeskompetens. Det var snarare så att den lärare som värnade själva uppdraget, eleven i klassrummet, fick bekymmer genom den exploderande byråkratin och alla dessa direktiv som tog tid, resurser och kraft från uppdraget. Det är märkligt. Politiker vill ofta jämföra med Finland när det gäller resultaten, men man jämför aldrig med Finland när det handlar om hur den kommunala skolan fungerar. Varför lyckas kommunpolitikerna i Finland med det som många kommunpolitiker i Sverige misshandlar i sin okunskap?  Den lokalpolitiska hanteringen av skolan har sänkt läraryrkets status. Resultatet har blivit förödande.
  • avatar pedagogik  1 dag sedan
  • Goda arbetsvillkor.. I en kommun som ständigt sparar i förskolan och skolan. Vi läste om hur man har det i forskolan just nu, att man har det så kallt på Bäckaskolan att man ska stänga undervisningssalar, att det dras på resurslärare på Kattebäck, att det dras in också på särskolan. Arbestförmedlingen 2040 "Lärare sökes, du ska ha legitimation efter 5 års utbildning, du ska vara flexibel, och tåla mycket från chefer föräldrar och samhället som kommer att ständigt ifrågasätta ditt jobb och tycka att du inte är värd lönen, Vi erbjuder trasiga och gamla lokaler eller nya paviljonger som arbetsplats. Lön tillämpas efter kommunens prioriteringar i årets budget." Lycka till Trelleborg med rekryteringen  av lärare i framtiden.
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu